Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Antika silverserviser. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Athenaskålen. Hildesheim.
Antika silv er s er v is er
Av Martin P:n Nilsson
ÖNS TNÄRLIG T arbete
i ädla metaller har i
antiken en historia, som
sträcker sig från den
forn-kretiska kulturens första uppblomstring
till större materiell rikedom och
konstnärlig förmåga före 2000 f. Kr. — de
första stora fynden av guldsmycken från
Mochlos på Kretas nordkust — till
antikens slut och fortsätter in i medeltiden.
I början tycks liksom i Egypten silvret
ha varit den sällsyntare metallen; kärl och
smycken av silver äro i den
kretisk-mykenska tiden få i jämförelse med
guldföremålen. Upptäckten av silvergruvor
på nära håll, t. ex. de berömda
bergverken i Laurion i södra Attika och de
ännu rikare i Spanien, som senare blev
antikens viktigaste silverproducent,
gjorde silvret billigare och lät det inta främsta
Standardpublikationerna av de behandlade verken äro:
A. Héron de villefosse, Le trésor de Bosco Reale (Monuments Piot bd. v, 1s99).
e. Pernice und f. Winter, Der Hildesheimer Silberfiind, Berlin, 1901.
K. Friis Johansen, Hoby-fundet (Nordiske Fortidsminder bd. ii, 1923, s. 119 ff).
33 — Ord och Bild, 33:e årg. - j ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
