Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rokokons uppkomst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R o ko k on s uppk oms t
Titelvignett till en av Meissonniers sticksviter.
låt vara att detta så småningom glömts
bort. Den av Vitruvius upptecknade,
berömda anekdoten om det korintiska
kapitalets ursprung: hur Kallimachus från
Korint råkade ställa sin korg i ett snår
björntistlar — innebär blott en sen tids
försök att rationellt förklara fenomenet
ifråga. Det var Alois Riegl, vilken 1901
(Spätromische Kunstindustrie) påvisade
det rätta sammanhanget — akantusens
ursprung i geometriskt-ornamentala,
successivt allt mer naturaliserade former.
På denna punkt beträder rokokon
i formgenetiskt avseende en rakt motsatt
väg. Den omvandlar ej efterhand
oorganiska former till organiska, utan den
griper medvetet efter naturformer,
omgestaltande dem med så lätt hand som
möjligt enligt tektoniska eller
ornamentalt-dekorativa principer. Men rokokon går
oändligt mycket längre än antiken och
gotiken: det finns snart sagt ingen enda
tektonisk form, som icke är möjlig att
utbyta mot en vegetativ. Meissonniers
originella »Livre de legumes» belyser kla
rare än något annat användbarheten hos
dylika motiv, medelst vilka rokokon just
skapat sina mest populära
konsthantverksartiklar. Särskilt ljusarmaturen, icke
minst de typiska appliquerna,
exemplifiera utmärkt nu berörda tendens, vars
väsen på ett särdeles intressant sätt be-
lyses av en tvåarmad ljusstake i Nordiska
Museet, där skaftet ännu har
baluster-form, ehuru armarna växa ut som levande,
bladbärande stjälkar (sid. 570). Rokokons
möbelbeslag erbjuda otaliga exempel på
samma fenomen.
Efter denna princip — men, skynda
vi oss att tillägga, vida mer måttfullt — är
det som rumsinredningskonsten arbetar.
Mera sällan möter oss här enbart
naturalistiska element; oftast äro de
kombinerade med abstrakt ornamentala (jfr avb.
sid. 569). Verkningsfullast synes
rumsdekorationen vara, då — såsom här — full
harmoni råder mellan abstrakt-tektoniska
och naturalistiska, men tektoniskt
fungerande element; just i den oupplösliga
sammansmältningen ligger en dekorativ
effekt av suggestiv art.
Det andra nya huvudmotivet var den
asymmetriska musslan. Den franska och
italienska barockens musselbildningar
voro symmetriska. Ännu hos Oppenord är
detta fallet; betecknande nog möter det
ingen svårighet för honom att på sina
mönsterblad göra vertikalsektioner genom
musslor: symmetrien rubbas ändå ej. Den
rakt framifrån (eller bakifrån) sedda
musslans uttryck — under förutsättning att
den är liksidig! — är vila eller
harmonisk rörelse. I samma ögonblick som
musslan optiskt eller verkligt blir asym-
573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
