- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiotredje årgången. 1924 /
667

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Geijers Samlade skrifter i ny upplaga. Av Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geijers Samlade skrifter i ny upplaga

Av Albert Nilsson

ET ÄR med glädje man hälsar
den nya upplagan av Geijers
samlade skrifter, som under John
Landquists överinseende utgives
på Norstedts förlag. De gamla upplagorna
äro slutsålda och kunna endast med
svårighet uppbringas på antikvariat. Av den
nya upplagan, som är avsedd att omfatta
tretton band, ha hittills första, andra och
tolfte bandet utkommit. Den kronologiska
principen har lagts till grund för upplagan,
och i de två första banden kan man följa
Geijers produktion till 1819. Andra bandet
innehåller även samtliga dikterna; tolfte
bandet utgöres av Geijers brev till hustrun.

En kronologiskt ordnad upplaga
medför fördelen att man får tillfälle att i ro
repetera författarens egen utvecklingsgång,
då man läser banden allteftersom de med
en viss tids mellanrum utkomma.
Beträffande Geijer är ett sådant studium i hög
grad fruktbärande, ty han hör till de
författare som äro stadda i en rastlös
utveckling och hos vilka varje ny fas
organiskt växer fram ur den föregående. Även
hans under senare år inträffade avfall, som
väckte så mycken bestörtning, var länge
förberett och kom med en inre
nödvändighet. Geijers bildning har från början fått
de bestämmande dragen från den tyska
idealismen. Hos honom finner man icke,
såsom exempelvis hos Tegnér, många spår
av att han är född under Voltaires
århundrade. Då han vid tjugu års ålder
vinner Svenska akademiens stora pris för sitt
äreminne över Sten Sture, är han redan
Schillers lärjunge. Sju år senare (1810)
tävlar han med sin geniala skrift om
Inbillningsgåvans betydelse för uppfostran
och vinner åter stora priset. Nu står han
under de tyska romantikernas inflytande,
närmast Fr. v. Schlegels och Schellings,
och hela det följande årtiondet, vår
romantiks högsommar, är han schellingian
liksom fosforisterna. Emellertid utgör redan

skriften Thorild, offentliggjord 1820, men
författad något tidigare, en uppgörelse med
den schellingska spekulationen, och han
drar här grundritningen till en empirisk
intuitionsfilosofi, som redan låter skymta
hans senare personlighetsfilosofi. Vissa
tankar i den schellingska metafysiken hade
han emellertid så intimt tillägnat sig, att
han aldrig släppte dem, t. ex. tanken att
världen är en levande organism, att det
onda uppkommit genom de självständiga
idéernas avfall från det absoluta och att
världshistorien har världsförsoningen till
ledande princip.

Av Geijers produktion är det väl
egentligen endast dikterna, Minnen, Svenska
folkets historia, tal och brev som äro
lätttillgängliga för en större allmänhet. Dessa
äro klassiska både till form och innehåll.
Hans prosauppsatser, särskilt de som
förskriva sig från hans romantiska skede, äro
ganska svårlästa. Geijer synes ha författat
under ingivelsens högtryck, överväldigad
av idéernas rikedom. Därav få hans
skrifter en medryckande livlighet, friskhet och
värme. Men de sakna ofta överskådlighet.
Härtill bidrar även, att Geijer, åtminstone
i ungdomsskrifterna, är alltför fallen för
filosofiska konstruktioner. Han stiger från
abstrakta betraktelser ner till ämnet.
Vilken sak han än behandlar ställer han in
ett stort spekulativt sammanhang. Då han
skriver om den gamla nordiska folkvisan,
börjar han uppsatsen med en utredning
av poesiens väsen, övergår därpå till
förhållandet mellan antik och kristlig poesi
för att slutligen behandla folkvisan.
Metoden är liknande i uppsatsen om de
nordiska myternas användande i skön konst.
I avhandlingen om Thorild hinner Geijer
icke fram till sitt egentliga ämne, utan ger
endast framställningen av sin egen filosofi.

Kostar det icke ringa ansträngning att
tränga in i Geijers skrifter, så är det
likväl ett arbete som blir rikligt belönat.

667

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:59 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1924/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free