Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Anatole France. Av Kjell R. G. Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anatole France
mes i UEtui de nacre, och alldeles
särskilt mot den berömda berättelsen om
ståthållaren i Judéen, Pontius Pilatus,
som i Bajae, den fashionabla romerska
badorten, dit han dragit sig tillbaka för
att njuta den plikttrogne ämbetsmannens
välförtjänta otium på äldre dagar, under
en middagssiesta i vänners lag, där vissa
händelser i Jerusalem falla på tal, icke
kan påminna sig, att han en gång låtit
korsfästa en judisk man vid namn Jesus
av Nazareth. I själva trons artiklar har
under nära två tusen år varje barn i
den kristna världen fått hos sig inpräntat,
att just denne Pontius Pilatus bar på en
skuldbörda, tyngre än någon annan
människas. Och han skulle själv icke ens
minnas sitt brott! Situationen är likväl
möjlig, så som den här berättats. Det
är en läxa i fråga om relativiteten av
våra historiska sanningsbegrepp, som
aldrig givits i en mer konstnärligt
välberäknad och allom fattbar form. Det
stora arbetet Vie de Jemine d’Arc, som
likväl framträder med vetenskapliga
anspråk — ett medvetet, länge planerat
motstycke till Renans Vie de Jesus —
bör ses under samma aspekt. Det är
ingen pamflett, endast ett på historisk
kritik grundat försök, och ett i grund
och botten mycket fromt försök att
återge det rökelsesvärtade franska
natio-nalhelgonet mänskliga anletsdrag och
proportioner. Man erinrar sig i detta
sammanhang, att Anatole France
började sin skriftställarbana vid femton års
ålder med att utge en from helgonlegend
i en bibliofilupplaga, dock utan kritisk
kommentar. Den medeltida legendens
naiva och oförblommerade språk har på
honom utövat nästan samma tjusning
som de antika auktorernas. Han har
använt det med ironisk underton också i
moderna berättelser, såsom
»Crainque-bille», vars hjälte visserligen icke är
något helgon men väl en tvättäkta martyr.
För den stora publiken är Anatole
France framför allt författaren till Thàis
och Le Lys rouge. De äro båda studier
i passionens väsen —■ ett irrationellt
och oupplösligt mysterium även för
Anatole France — den ena förlagd till
antik, den andra till modern miljö.
Men de kunna icke, trots reflexionens
djup och stilens fulländning, räknas till
Anatole Frances mest karakteristiska
23
i« iB èc hellerie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
