Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kallimachos. Några randanteckningar till Wilamowitz-Moellendorffs nya bok. Av Ernst Nachmanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kal limacho s
själv i sin dikt Skördefesten; Aratos,
författaren till den astronomiska
lärodikten Phainomena, som bland andra
Cicero har översatt till latin. Nu känna
icke många ens dess namn, men den
dikten är dock det enda stycke grekisk
poesi, som hela medeltiden igenom
förblivit verkligt levande i Västerlandet.
Den tredje, diktarfursten framför alla
andra, var Kallimachos.
Hans hemort var Kyrene, den gamla
grekiska kolonien mellan Egypten och
Karthago. En gång har denna stad spelat
en betydande roll i det grekiska Afrika;
för länge sedan är den förstörd, och det
är först italienarnas utgrävningar som
åter hämtat fram dyrbara lämningar och
underbara konstverk, vilka för oss vittna
om den alexandrinska skolans mästerskap.
Aphrodite från Kyrene hör till den
nyaste tidens fagraste fynd av grekisk
skulptur.
I Kyrene föddes Battos’ och
Megati-mas son någon gång mot slutet av
fjärde århundradet fore Kristus. Han
börjar sin bana helt blygsamt med att
lära barnen i Alexandreias förstad Eleusis
alfa och beta. Men den sysslan kunde
ej fylla hans liv. Han drömmer om
kärlek och han diktar om älskog och
armod, om det bittra armod, som
fjärmar från honom de längtans föremål,
som allena synas honom åtråvärda.
Obesvarade kärlekskval ha icke besparats
honom:
Jägaren strövar på berget omkring. Var hare
han jagar
och, Epikydes, med fröjd följer han hjortarnas
spår
utan att hejdas av frost eller snö. Men
visat-du honom
villebrådet som föll, tager han det icke upp.
Så är min kärlek också, den förföljer det
flyende viltet;
bytet, den ser för sin fot, ilar den alltid förbi.
Tack vare Emil Zilliacus’ tolknings-
4 — Ord och Bild, ’j4’c årg.
Aphrodite från Kyrene.
I Museo delle Terme i Rom.
konst1 kan man på svenska ge en
föreställning om den precision, den förmåga
att sammantränga och pointera, som är
det grekiska epigrammets särmärke och
som måhända aldrig nått högre än hos
Kallimachos. På mångahanda sätt
nyttjar han epigramformen; i den uttrycker
han stämningar, situationer och omdömen,
vilka visserligen ofta snarare döljas än
tydligt uttalas.
Epigramdiktningen gjorde
skolmästaren bekant i vida kretsar och skaffade
1 Emil Zilliacus: Grekiska epigram.
Stockholm 1923. Sju epigram av Kallimachos äro
här översatta; jfr. Zilliacus’förteckning sid. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
