- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
298

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hjalmar Branting. Hans betydelse för Sverige i utlandet. Av Fritz Henriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fritz Henriksson

Men visserligen har hans namn fått en
mycket starkare klang genom kriget.
Redan hans omedelbara fördömande av
infallet i Belgien verkade här — vi ha
ju haft provianteringen av Belgiens
miljoner om hand. Och jag tror att vi
framförallt med hans namn förbinda
föreställningen om ett vakande samvete, och ni
vet att amerikanarna borta från de stora
städerna, alltså det stora flertalet, i grund
och botten äro primitiva, enkla
människor, som följa samvetets röst och sätta
högt en ofientlig man, som orädd gör
detta. — Sedermera gjorde jag samma
eller liknande erfarenheter på stora
tidningar i flere städer, i Denver, Chicago,
Milwaukee, Detroit och andra.

På den post jag de senaste fem åren
innehaft har denna Brantings ställning
inför utlandet gjort sig bemärkt med
växande styrka. Allteftersom kriget sjönk
tillbaka bortom åren och det svåra
återuppbyggnads- och utjämningsarbetet
måste på allvar upptagas, ökades
värdet av hans namn. Av alla de
journalister från främmande länder, vilka under
dessa år i ständigt ökat antal sökte sig
hit upp för att studera och skriva om
vårt land, journalister från Förenta
Staterna, Sydamerika, Kina, Japan, Indien,
Australien lika väl som från närmare
liggande länder, var det sällan någon
som icke främst på den lista på
personer, vilka skulle besökas, om möjligt
intervjuas, hade Brantings namn. Och
snart sagt otaliga äro de telegram och
brev med begäran om uttalanden av
Branting som under dessa år inkommit
från främmande länder, visande på vilken
vikt som fästes vid hans mening och
att den breda massan lyssnade till
honom. Ty i det moderna tidningsväsendet
är det ju läsarmassans önskningar som
skola tillfredsställas. Det skall här bäras
vittnesbörd därom, att Branting även på
den vägen, och kanske icke minst på

den vägen, blev en överallt med
uppmärksamhet åhörd talesman för vårt land, och
att han alltid med oföränderligt
tillmötesgående stod till tjänst för att med de
medlen sprida och fördjupa utlandets
kännedom om och intresse för Sverige
och svenska angelägenheter.

Hans framträdande såsom
regeringschef, hans medlemskap i Folkens
förbund bidrogo att befästa denna hans
betydelse för Sverige i utlandet.

Men mest bidrog säkerligen den
mystiska makt som i svåra tider, i
brytningsskeden och oro, samlar folkens
inbillningskraft kring vissa personer, drager den
stora massans tilltro och förhoppningar
till dessa, emedan de synas förkroppsliga
stora och höga principer eller
egenskaper vilka representera det bestående
mänskliga i allt tillfällighetens virrvarr.
Häri är utan tvivel att söka den
väsentliga orsaken till den storhet Branting
blev i utlandets ögon efter kriget och
icke i hans hållning under kriget. Detta
blir påfallande när man besinnar huru
efemär storhetsglansen var över krigets
store män, huru lätt deras ryktbarhet
dalat, deras inflytande försvunnit i
virvlarna under och efter den stora
katastrofen, dessa som nyss fyllde världen med
sina namn och i vars makt lågo
människomiljonernas öden.

Det blev män som stodo på en
säkrare grundval vilka efter dem stego till
betydelse. Så framstod Branting i sin
verksamhet efter kriget, i Folkens
förbund, såsom den store advokaten för
samhällsfred och rättvisa, som icke
dag-tingade med sitt samvete men å andra
sidan utan sådan dagtingan sökte på
lämplighetens mjuka väg uppnå det av
vad han eftersträvade som realiter kunde
uppnås. Han förstod kanske bättre än
de fleste att det måste taga ännu längre
tid att läka krigssåren än att tillfoga
dem och att endast på de mjuka läm-

298

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free