Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vem var den okände? Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas Lindblom
He 7i ry Fuse li. Byst av
E. H. Baily.
ett märkvärdigt sätt liknar
ungdomsbysten i Nationalmuseum. Båda fängsla oss
genom sin oskrymtade mänsklighet och
genom det drag av romantik, som
upplyser anletsdragen: hos Sergels unge
man visserligen blott som ett skimmer;
hos Opie’s snövita gubbe däremot som
dunkel glöd. Vi skola också i det
följande finna, att Fuselis personliga
läggning under årens lopp inriktades mot
en allt mer fördjupad och mystiskt färgad
romantik.
Vi lämnade Fuseli i Rom, där han
liksom Abildgaard och Fehrman
stannade till 1779 — alltså ett år längre än
Sergel — för att sedan återvända till
England. En lysande bana öppnade sig
här inom kort; 1790 blev han ledamot
av Royal Academy, efter nio år
professor och 1804 dess direktör. Han dog
1825 och jordades i S:t Pauls vid sidan
av Reynolds.
Fuselis utveckling som konstnär tog
i England en märklig vändning. Inom
Michelangelodyrkaren och klassikern hade
vi ju redan i Rom funnit fröet till en
fullblodsromantiker. Detta växer
efterhand och till den grad, att Fuseli
förvandlas till en svärmare, så fantastisk i
gestaltningskraften av sin idévärld, att
han bland samtida ägde allenast ett
motstycke (som visserligen överträffade
honom) : William Blake. Att klassicismen
är »romantikens stamfar» har inom
konsten knappast någon visat så klart
som Fuseli. Redan den förutnämnda
Macbethscenen antyder en av
huvudkällorna för hans romantiska inspiration:
Shakspeare. Vid sidan av dennes
dramer stå på hans hylla Dante och
Milton, flitigt lästa. Detta är emellertid blott
den ena sidan av hans romantik.
Liksom Goethe låter den unge Werther
under sina vandringar i naturen bära med
sig ibland Ossian, ibland Homeros, så
vacklar Fuseli i sin tur mellan hellensk
och nordisk myt och saga. Ty han hade
ej varit en äkta samtida till Macpherson
och Walter Scott, om icke hans
outtröttliga fantasi jämväl känt sig hemmastadd
inom den nordiska arkeologiens råmärken:
»Tor dödar Midgårdsormen» är den
betecknande titeln på en av hans
kompositioner.
Genom sin litterära bouquet och sin
sentimentala dramatiskhet kom Fuselis
konst att slå an en speciell sträng inom
den anglosachsiska psyken. Han blev ock
i vida kretsar av sin engelska samtid
föremål för okritisk dyrkan, låt vara att hans
högmod och förakt särskilt för
landskapsmålning (»topografi» plägade
Fuseli säga) och porträtt — korteligen för
allt som hade att göra med kravet på
verklighetssanning — skaffade honom en
hel del personliga fiender på halsen.
Även om hans konst nu för tiden glömts
bort, har den likväl tack vare sin drag-
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
