- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
354

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sjuttonhundratalets måleri i Venedig. Av Andreas Lindblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andreas Lin db lom

men högst betydande utsikts- och
enkannerligen ruinmålare. Canale blir inom
kort ryktbar och högt skattad; Carl
Gustav Tessin berättar, att han betalades
med ända upp till 120 sekiner — i
nuvarande myntvärde omkr. 5000 kronor —■
för sina dukar. Härtill bidrog mycket att
han beskyddades av den rike engelske
konsuln i Venedig Joseph Smith, som
under fyra år lät honom arbeta
uteslutande för sin räkning. Också finnas en
mängd av hans verk i England; å
Windsor exempelvis ej mindre än ett
trettiotal. (Däremot är det mycket osäkert,
om han, såsom uppgivits, en tid vistades
i England.)

Canale eller Canaletto, som hans
samtid kallade honom, är en betydande
ljusmålare. Vare sig atmosfären darrar i
solglitter eller duggar i dis, är
luftperspektivet illusionistiskt korrekt tolkat.
De stora holländarna målade ju luften, men
ej på så meteorologiskt övertygande sätt
som Canaletto; han förefaller att vara
den förste verklige friluftsmålaren.
Teckningen är objektivt korrekt, mången gång
direkt påminnande om fotografi; också
begagnade sig Canaletto vid avritandet
av landskapsbilder med förkärlek av
»Camera ottica», ett slags fotografilåda
med visirskiva för avritning (metoden
känd redan av Lionardo). Som bekant
finns det även en svensk som sysslat
med samma slags vedutamåleri —
Johan Richter, även han elev hos
Carle-varis och säkerligen i sin tur ej oberörd
av medlärjungen Canalettos konst.

Bernardo Bellotto var tjugutre år
yngre än sin morbror Antonio Canale,
vars namn han upptog. Han är en av
de mest ambulerande bland venetianska
målare. En god del av sitt liv tillbragte
han å främmande orter, i Rom, Verona,
Parma, Turin o. s. v. August III, som
förgäves sökt förvärva den egentlige
Canaletto till sitt hov, kallar Bellotto till

Sachsen 1746 eller 1747, där han
utvecklar en ofantligt rik verksamhet,
fördelad mellan Dresden och Pirna, som
ju var ett slags residens numro två.
Efter gästbesök hos Maria Teresia,
varom ett flertal dukar i Lichtensteinska
galleriet och i Wiens statsmuseum erinra,
samt hos Katarina II av Ryssland, bosatte
sig Bellotto i Polen, där han avled 1780.

Stockholms Högskolas tavelgalleri
äger tvenne från Heleneborgssam lingen
härrörande, utsökta Canalegrande-motiv,
synnerligen typiska för mästarens
egenart. Som den här återgivna vyn av
Piazza di San Marco ger vid handen,
är Bellottos perspektiv- och
tecknings-skärpa miniatyrmässigt uppdriven. Han
går på denna punkt vida längre än
morbrodern och har därjämte en annan
färgskala än denne. Arggrönt och djupt
buteljgrönt med klara isättningar av
terrakotta, läderbrunt, stålblått och lila —
sådan är Bellottos empire-mässigt iskalla
skala, tjusande just genom sitt
raffinemang och sin glasklarhet.

Vid sidan av Antonio Canale finnas
naturligtvis inom den äldre generationen
även andra utsikts- och arkitekturmålare
av betydenhet, så t. ex. den lika
utmärkte som sällsynte Michele
Marie-schi (död vid unga år 1743), av vilken
Nationalmuseum äger ett par förträffliga
palatsinteriörer.

Vedutamåleriet i Venedig skulle
avslutas och artistiskt fullkomnas av det
venetianska sjuttonhundratalets näst
Tiepolo största målargeni: Francesco
Guardi, Tiepolos svåger.1 I ålder står han
mitt emellan de båda Canaletterna, han
är nämligen född 1712, och det är
mycket sannolikt att han fått sin
utbildning hos Antonio. Guardi hör till de
talrika konstnärer som, nästan totalt

1 Guardi blir föremål för en särskild uppsats

i ett följande häfte av denna årgång.

354

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free