- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
386

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Borgholms slott under de sista trehundra åren. Av Ernst E. Areen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ernst E. Are en

Borgholms slott från öster 1634. Efter en
teckning av J. M. Rhezelius.

kande. För övrigt nöjde man sig, som
nämnt, med att provisoriskt böta de
värsta skadorna och överlämnade frågan
om en grundlig restaurering av slottet
åt framtiden, när lugnare politiska
förhållanden kunde giva regenten tillfälle
att ägna sig åt jaktens nöjen på den
alltsedan Johan III:s dagar till kunglig
»jaktpark» anslagna ön.

Denna uppfattning om slottets
betydelse dokumenteras i Axel Oxenstiernas
memorial till riksrådet (dat. Frankfurt
am Main 8 okt. 1633) på följande sätt:
»— —• — Öland belangandes achtar
jag Borcholm till inthet annat än
ettjacht-hus nyttigt, såsom dock så snart en
fiende hafifwer landet inne och är till siös
Mestare, straxt kan bliffwa mächtig. Vill
ock mycket kostas upå att opbyggia.
Hvarföre holler Jagh före best vara att
dhet allena göres till ett Lusthuss och
Värierna heller afkastas —–.»

Med en feodalherres makt och
myndighet tog Karl Gustaf Öland och det
förfallna slottet i besittning. Under muntra
dryckeslag omväxlande med spännande
jakter fördrev han här i några trogna
krigskamraters sällskap väntetiden på
Sveriges krona, utan att residensets bo-

fällighet eller det styvmoderligt tillmätta
apanaget i nämnvärd grad tycktes
fördystra hans käcka soldathumör. Inom
kort fattade Karl Gustaf ett varmt
intresse för sitt lilla havomflutna
furstendöme, och då sysslolösheten på
Borgholm blev hans dådkraftiga håg för lång,
ägnade han sig med liv och lust åt den
ingalunda lätta uppgiften att förbättra
Ölands jordbruk och skogsskötsel, som
trots landskapets bördighet,
huvudsakligen tillföljd av föregående regenters
kortsynta och despotiska åtgärder, företedde
beklagliga tecken på efterblivenhet och
vanvård.

Under dessa praktiska värv mognade
sannolikt även i den lille pfalzarens av
storvulna planer städse intagna sinne
beslutet att genom en grundlig ombyggnad
rädda Borgholms slott ur dess förfall.
Fältherreblicken sade honom, att borgens
roll som fästning var utspelad, och att
den gamle rikskansleren haft rätt, när
han tjugo år tidigare förklarat
»Borch-holm till inthet annat än ett Jachthus
nyttigt». Men som ett lustslott, i allo
värdigt en stormakts härskare, tänkte
Karl Gustaf låta kung Jans stolta
skapelse på klippkrönet vid Kalmarsund

386

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free