Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Borgholms slott under de sista trehundra åren. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgholms slott
I Gahm-Pers s öns samling. Uppsala universitetsbibliotek.
Den pietetslösa likgiltighet varmed
vederböran de läto en av landets mest
imposanta och vackrast belägna
konungaborgar genom sekellång vanvård
förvandlas till ruin, måste givetvis enligt
nutidens uppfattning om samhällets plikt
att omhulda och bevara det kulturarv,
som historiska minnesmärken
representera, betecknas såsom minst sagt
upprörande. Vid ett objektivt bedömande
av detta beklagliga förhållande bör man
dock icke förgäta, att den lagbundna
vården av våra fornminnen huvudsakligen
är det nittonde århundradets verk, och
att man på sexton- och
sjuttonhundratalet betraktade dylika frågor från en helt
annan synvinkel än den vi anlägga. En
gammal byggnads vara eller icke vara
bestämdes då för tiden nästan uteslutande
av rent praktiska hänsyn. Borgholms slott
hade under 1700-talet egentligen ingen
annan uppgift än att bereda lämpligt
kvarter vid kungliga jaktfärder till Oland.
Alldenstund konungarna och prinsarna
av huset Holstein-Gottorp icke hade
något starkare intresse för jaktens nöjen
och dessutom aldrig i syfte att jaga
besökte det till kunglig jaktmark anslagna
Öland, funno ständerna lättförklarligt nog
inga starkare skäl föreligga att anslå
betydande summor till underhåll av ett
kungligt jaktslott i denna avlägsna provins.1
Tidevarvets estetiska uppfattning
präglades av en överspänd beundran för den
klassiska forntidens konst och var på
grund härav mera ägnad att motverka
än att frammana en opinion till skydd
för våra inhemska arkitekturmonument
1 I detta sammanhang må nämnas, att Adolf
Fredrik aldrig besökte Borgholm. Gustaf III
gjorde 1773 ett flyktigt besök på slottet, liksom
22 år senare d. v. regenten hertig Karl.
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
