Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Borgholms slott under de sista trehundra åren. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgholms slott
Borgholms slott från sydväst. Ak v a t in t a g r av y r
efter en teckning av Aug. Anckarsvärd.
I f. C. Linnerhielms Bref under nya resor i Sverige (1806).
och stolt visande sitt majestät åt Kalmar
Smid och Småländska kusten, står nu
med nedfälldt anseende, ett hotande
exempel af samtidens vanvård, kanske
härjning. Genom dess hvalf gingo vi in
på borggården. Där betade en ensam
bock. — -— — — — — — —–
Ingången till fordne Kongl, rummen
har varit i borggårdens ena hörn, samt
prydd med kolonner och arkitraf af
Doriska Orden — — — — En trappa
opp voro Kongl, rummen och likaledes
Kyrkan, som ännu är brukbar och
stundom brukad, men afklädd sina forna
prydnader. I få rum kan man gå. Golf och
bjelkar hota med fall, sedan taken förut
gifvit vika för luftens inverkan–-
Af det äldsta Slottet ses ännu några
svaga lemningar vid sidan af det, hvars
förfallande vi beklaga. Från sin början
obetydliga i storlek, och länge öfvergifna
åt förödelsen ligga de ödmjukt vid foten
af det andra, der ändtligen några rum
på nedra botten blifvit reparerade, för
att tjena vid den klädes-fabrik och
färgeri, som Arrendatorn af Borgholms
Kungsladugård inrättat. Vi sökte denna
ovanligt driftiga man, Hr Ryttmästaren
Axel Adlersparre, men han var ej hemma.
— — — — — — — — — — —»
Linnerhjelms uttalande bekräftar
således, dels att slottet med undantag av
norra flygeln och de båda angränsande
tornen redan 1804 var en ruin (jfr
gravyren efter Aug. Anckarsvärds s. å.
utförda teckning), dels att Adlersparre
i några för ändamålet reparerade rum
i norra flygelns bottenvåning drev en
klädesfabrik med tillhörande färgeri.
Sal-petersjuderiet och kvarnen omnämnas ej,
varför dessa anläggningar tydligen ännu
ej voro färdiga. Enligt kontraktet behövde
ju ej heller sjuderiet vara i gång förrän
vid slutet av år 1804, och för
kvarn-bygget hade Adlersparre ytterligare ett
års respit. Ovisst är emellertid om
arbetet på dessa sistnämnda anläggningar
hunnit slutföras, när den sista brännbara
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
