Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Falangen. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klas Fåhræus
Självporträtt. Oljemålning av Arvid Fougstedt.
Palm återkommer med sina till
formatet små och anspråkslöst givna
impressioner från Stockholms omnejd, där han
med lätta penseldrag fångar en doft av
den nordiska vårens glädje och vemod.
Fougstedt igenkännes på sina klara
och nervfulla teckningar, med fördel
upplivade av lätta akvarellvalörer, mindre
lyckligt förbundna med oljefärgen, som i hans
tavlor har en tendens att verka träaktig.
Av hans konstnärsbilder tilldrog sig
Ingres’ besök i Davids atelier med sin
livliga gruppering och utpräglade
tidsfärg i främsta rummet uppmärksamhet.
Dock voro de något klossiga huvudena
alltför frimodigt omvridna på halsarna
för att icke ägarna skulle få en
anstrykning av historiska mannekänger.
Förträffligt tecknade, med en utmärkt
kontra-balans mellan händer och fötter,
voro porträtten av konstnärens fru samt
en känd målare. Ypperliga några
färglagda teckningar från det artistiska och
litterära kafé-livet i det nutida Paris.
Om Fougstedt företrädesvis
dokumenterade sig som tecknare, så gav Vera
Nilsson prov på en venetiansk palett,
som råkat i bolsjevikhänder. På hennes
av purpur och saffran drypande dukar
kreverade motsättningar mellan
komplementfärger som bomber i alla riktningar.
Huvudpersonen i hennes motivkrets
var en treårig flickbyting, som med
dramatiskt trevande handrörelser gick ut
på upptäcktsfärder, där varje stol vid
vilken hon hamnade var en ny världsdel,
varje blomkruka hon slog ikull ett
fenomen som hon bekikade med en astronoms
fjärrsynta allvar.
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
