- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
433

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uret i Cloture du chæur i katedralen i Chartres.

De a s tron o ni is k a m o n u m e n t a lit r e n

Av Theodor Wåhlin

EGREPPET »det
mekaniska uret» har blivit en
»terminus technicus», som
betecknar ur, vilka hava lodet
såsom drivkraft och oron eller senare
pendeln såsom regulator. Tiden för det
mekaniska urets första framträdande i
denna form synes vara förra hälften av
1300-talet, och det mekaniska urets
närmast jämförbara föregångare var
cleps-ydran eller vattenuret. Men söka vi bland
vattenuren, finna vi redan långt fore
Kristi födelse exempel på dylika ur, som
med fullt skäl skulle kunna kallas
mekaniska ur. leke blott på den grund, att
vattnets drivande kraft är en mekanisk
kraft, utan vi finna vattenur med mycket
vidlyftiga mekaniska anordningar. Den
romerske arkitekten och författaren
Vitru-28—Ord och Bild, 34:e årg.

vius beskriver i sitt omkr. år 15 f. Kr.
nedskrivna arbete »De architectura» ett av
egyptiern Ktesibios, som levde omkring
200 år f. Kr., konstruerat vattenur med
utvecklat kugghjulssystem, med rörliga
figurer, slagverk och åtskilliga andra
»parerga». Men han omtalar även »andra
ur», icke ett eller annat enstaka, av den
eller den konstnären konstruerat ur, utan
»andra ur», tydligen flera, på skilda
ställen befintliga, tydligen ur av äldre,
enklare konstruktion, ur angående vilka
mästarens namn var oväsentligt, enär de
voro byggda enligt av ålder nedärvd
tradition, en tradition vars rötter vi måste
söka hos de gamla stjärnkunniga
egypterna eller kaldeerna, kanske i tider som
ligga flertusen år före Kristi födelse. Och
den beskrivning av dessa äldre ur, som

433

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free