- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
443

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De astronomiska monumentaluren. Av Theodor Wåhlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De astronomiska monumentaluren

toniskt rikt utformat galleri tycker sig
se in i en stor sal, och över galleriets
bröstning ser man borgmästare, rådmän
och borgare luta sig ut liksom för att
beskåda de tre vise männens
hyllningsvandring. Av stort intresse äro också
de tolv små runda tavlorna i kalendariet
med sina för årets tolv månader
karakteristiska bilder ur det borgerliga livet.

Uret å rådhusgaveln i Ulm är byggt
år 1580 av den vittberömde urmakaren
Isaac Habrecht från Schaffhausen. A
detta ur finna vi gryningen till en ny
tid. Astrolabiet är bibehållet men ganska
fritt behandlat, men därbredvid se vi
anordningar som äro betecknande för
den nya tidens strävan mot ett
noggrannare angivande av de små tidsmåtten.
För att få tydligare timangivning är
urtavlan i sin omkrets delad i blott tolv
timmar, och på en liten ovanför i gaveln
sittande tavla finna vi embryot till vår
moderna minutvisare, i det att denna
tavla har en på en timme roterande visare,
som mot tavlans lodräta och vågräta
diametrar anger timmens fyra kvart. Då
astrolabiets på 24 timmar roterande
solvisare icke kan stå i relation till
siffer-ringens 12-delning, har den stora urtavlan
fått en särskild timvisare, anbragt på
samma axel som astrolabiets visare men
liggande helt utanför det astronomiska
systemet. Helt och fullt till detta
system hör dock den här för första gången
uppträdande drakvisaren för angivande
av sol- och månförmörkelser. Det är
märkligt att här se, huru Habrecht icke
blott fasthåller vid utan söker fullkomna
det gamla medeltida systemet och
samtidigt ger uppslaget till den moderna
urtavlans funktioner. Ett tecken till
allvaret i hans strävan är det måhända,
att han icke anbragt några rörliga
figurgrupper å detta ur.

Ett par till denna grupp hörande
numera förstörda ur böra med några ord

Uret i Rostocks Mariakyrka.

här omnämnas. Den ovannämnde isaac
Habrecht byggde i samarbete med
brodern josias och under ledning av
matematices professorn vid École latine
i Strassburg conrad Dasypodius under
åren 1571—74 det andra uret i
Strassburgs munster, vilket sålunda efterträdde
uret från 1354. Detta Habrechtarnas ur
blev i sin ordning såsom odugligt
nedtaget på 1830-talet, och betydande rester
därav förvaras nu på stadsmuseet i
Strassburg. Den präktiga sandstensbyggnad,
vari detta ur var inrymt, och som nu
hyser strassburgmünsterns tredje ur, bär,
jämte de bevarade resterna av urverk
och tavlor, ett talande vittnesbörd om
detta urs i ovanligt hög grad
monumentala karaktär.

Till de försvunna uren torde även

443

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free