Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Fra hovedjæger til gentleman. Et avsnit av den menneskelige dannelses saga. Av Alexander Bugge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander Bugge
Klubbherrer. Træsnit efter tegning av IV. M. Thackeray.
Fra The Book of Snobs.
tikel av Steele i det bekjendte tidsskrift
»The Spectator» (26 mai 1711). Det
heter dér bl. a.: »Ingen månd bör ha
den övrige verdens agtelse for
handlinger som ikke svarer till
grundsætningen for god opförsel i det land hvori
han lever . . . Når en gentleman er rå
i sin tale, har han til ingen nytte tat
rene klæder på. I sin tale at vise en
skitten fantasi er en större feil hos en
gentleman end nogetsomhelst tænkelig
slurveri i påklædning .... Med ett ord,
at være en fin gentleman er at være
ædel, åpen og mandig».
»Spectator» har også i Sir Roger de
Coverley, en av perlerne i engelsk
literatur, git os den förste skildring av en
engelsk gentleman. Sir Roger er
land-adelsmand, fredsdommer, avholdt av sine
naboer, elsket av sine undergivne som
blir grå i hans tjeneste, med sans for
lærdom og humor, underholdende, en
god selskapsmand og en ypperlig vært,
som Steele sier, »a man of Honour and
Generosity». På 1700-tallet er dog typen
den engelske gentleman endda ikke fuldt
utviklet. Overklassen, særlig landadelen
(the gentry), kan ikke i kultur og
dannelse måde sig med den franske, men
er som regel uvitende, brutal og uten
andre interesser end at spise, drikke og
gå på jagt. Vi har en ypperlig skildring av
en engelsk godseier av de bedre i Squire
Allworthy i Fielding’s »Tom Jones».
Han har mange gode sider og Fielding
kalder ham en gentleman. Men det er
likevel tvilsomt om han i vore dager
vilde bli tålt i det gode selskap.
Desuten utgjorde det som vi kan kalde
det gode selskap, endda i anden halvdel
av 1700-tallet bare en snæver kreds. Det
var ingen tvil om hvem som hörte til
det og næsten uraad for en
uten-forstaaende at bli optat i det. En
gentleman var derfor i grunden endda
»a man of gentle birth» selv om det
ogsaa krævedes at han eiet det ved sig
som höver for en gentleman. Men på
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
