- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
529

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Francesco Guardi. Av Gustaf Munthe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Francesco Guardi

Gondoler på Lagunen.
Museo Poldo Pezzoli, Milano.

rer i Venedig. Det mesta är små hastiga
utkast med tuschpenna, efteråt laverade.
Stilen är en smula nyckfull och knyckig,
men de små bladen äro fyllda av ljus
och rörelse samt visa Guardis skarpa
iakttagelse och hans förmåga att fatta
motivet som helhet.

Guardi fullföljer den linje inom den
venetianska konsten, som går från
Gentile Bellini och Carpaccio till Luca
Ca-levaris och Antonio Canaletto. Med dessa
har han gemensamt sinnet för
stadsbildens karakteristiska dagrar och
färgskiftningar. Hans färgkultur är också
venetiansk och utbildad under inflytande av
Tiepolo och Piazetta. I fråga om
förmågan att måleriskt behärska
figurgrupperna har han lärt av Tiepolo men även
av den romerske vedutamålaren
Pan-nini. Detta märker man i sådana arbeten
som dennes »Piazza S. Maria Maggiore
i Rom» (i Quirinalpalatset). Hans friska
naturuppfattning är ej helt oberörd av
34— Ord och Bild. 34:e årg.

sådana venetianska målare som
Sebasti-ano Ricci, Giuseppe Zais och Francesco
Zuccarelli. Som atmosfärmålare måste
Guardi ha tagit starka intryck av den
holländska iöoo-talskonsten. Guardis
luftperspektiv finns redan hos Jan van de
Capelie liksom den disigt fuktiga slöjan
över vattnet. Mycket av Guardis
rnål-ningssätt spåras hos andra holländska
målare, särskilt hos J. Lingelbach. Den
äldre konstnär, som Guardi har mest att
tacka för, är dock Alessandro Magnasco.
Efter denne har Guardi utbildat sitt
valörmåleri i grått och brunt och sin
impressionistiskt livfulla figurstil.
Magna-scos egendomliga men suggestiva
målning »Refektoriet» i Bassano, ett av de
originellaste konstverk det italienska
1700-talet skapat, visar med sina
utdragna, rytmiskt stiliserade figurer hur
nära sambandet varit.

En orsak till ringaktandet av Guardi
har säkert varit svårigheten att klart ur-

52S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free