Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Erik Dahlbergh. Några ord till trehundraårsminnet av hans födelse. Av Erik Vennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Ve nnb e r g
i vilket hus vid Stora Gråmunkegränden
som han föddes. I
Dahlberghslitteratu-ren har väl både huset nr 2 och huset
nr 4 angivits såsom Erik Dahlberghs
födelsehus, men de skäl, varpå dessa
antaganden gjorts, hava visat sig
ogrundade. För några år sedan uppvisade
Ivar Simonsson, att de båda bokstäver
å den nu förstörda präktiga portalen från
1640-talet till huset nr 4, vilka förut
ansetts vara Erik Dahlberghs initialer och
trotts tyda på att han skulle haft något
att skaffa med byggnaden, utgöra
hustruns initialer i den dåvarande
husägarens märke över porten.
Erik Dahlbergh var sålunda född i
Stockholm, men han härstammade icke
från huvudstaden. Fadern,
landsbokhållaren, ägde och var bosatt på tvenne
små hemman vid namn Hanevad,
belägna i en avsides liggande skogig trakt
vid Sagån i Simtuna socken. På grund
av sin tjänstgöring måste han emellertid
leva på rörlig fot, och detta torde varit
orsaken till att han med sin hustru
Dorotea Matsdotter vistades i huvudstaden
vid tiden för sonen Eriks födelse.
Alldeles nyligen hade då där i Staden
mellan broarna härjat en förödande
eldsvåda, som nätt och jämt skonade
Gråmunkegrändens hus. I de av elden
härjade kvarteren höll snart nog
renässansens regelbundna stadsplan sitt intåg,
staden utvecklades kraftigt under tiden
närmast härefter, och många vackra
byggnader uppfördes, vilka skulle bliva
avbildade av denne Stockholms-sons
ritstift.
Om Erik Dahlberghs härstamning på
fädernet är föga känt. Troligen var
farfadern en allmogeman. Mödernesläkten
är numera ganska väl känd och utredd,
tack vare forskningar under de allra
senaste åren (av John Konow, Johan
Nordlander och Frans de Brun). Morfadern
var bosatt på Vångsta hemman vid
Härnösand. Bland förfäderna på
mödernet’ märkas ett par mera uppsatta
personer: en av dem hade varit präst och
en annan lagman.
Tidigt kom Erik Dahlbergh ut i
världen på egen hand. Fadern dog redan
när han var fyra år gammal, modern
ingick sedan nytt äktenskap med en
löjtnant vid namn Peder Grå. Ar 1636 dog
även hon. Genom en serie av lyckliga
omständigheter fick emellertid den unge
gossen tillfälle att i olika
undervisningsanstalter harmoniskt utveckla sina
mångsidiga anlag. Sålunda besökte han
undervisningsanstalter i Västerås, Uppsala,
Norrköping och Söderköping, tills han
1638 på farbroderns, räntmästaren Erik
Erikssons, föranstaltande sattes i en
skriv- och räkneskola i Hamburg, hos
skolmästaren Nikolaus Detri i S:ta Maria
Magdalena Klosterhof.
Denna Erik Dahlberghs vistelse i
Tysklands då kanske största handelsstad blev
säkerligen av grundläggande betydelse för
hans studier och livsintressen.
Skolmästaren är känd som utgivare av en
räknelära, som numera tyckes vara omöjlig
att uppspåra i svenska eller utländska
samlingar. Han har även å
Mikaelikyr-kans portal graverat en kopparplatta
med verser, författade av den kejserligt
lagerkrönte diktaren Georg Greiflinger.
Gav han måhända den svenske
lärjungen, förutom undervisningen i räkning
och skrivning, även någon handledning
i teckning och grafisk konst? Det finnes
nämligen ett bevarat prospekt av en
annan skriv- och räknelärare i Hamburg
under denna tid, Magnus Kuman, vari
säges, att undervisning meddelades av
honom i konsten att illuminera bokstäver
samt att etsa på olika slags metall.
Huru som helst härmed -—
skönskrivningen gav näring åt Erik Dahlberghs
konstnärliga anlag, och vi äga sedan
av hans hand många kalligrafiska mä-
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
