Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Erik Dahlbergh. Några ord till trehundraårsminnet av hans födelse. Av Erik Vennberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Ve n n berg
Stralsund. Kopparstick av Caspar
Ur Merians Topographia
mästaren Konrad von Mardefelt, vilken
tillika var kommendant på stadens stora
fästning, som var under byggnad, samt
överinspektör över de svenska
befästningsverken i norra Tyskland.
Sedan Mardefelt under några resor
inom inspektionsområdet i Dahlberghs
sällskap övertygat sig om dennes
lämplighet för fortifikationstjänst, utnämnde
han honom till sin egen konduktör, den
lägsta officersgraden inom fortifikationen.
Därmed inträdde denne på den
levnadsbana, på vilken han sedan i stort sett
verkade ända till sin död 1703. Dahlbergh
var soldat, sade han själv, när han på
gamla dagar av Karl XI erhöll det
hedrande uppdraget att medla vid
Rijswijks-freden — vilket han för övrigt avsade sig.
Speciellt som fortifikationsofficer har han
förskaffat sig ett frejdat namn. Ja, även
hans konstnärliga storverk, såsom Suecia
Antiqua et Hodierna och teckningarna till
de trenne karolinska konungarnas historia,
äro ytterst att betrakta som frukter av hans
verksamhet som fortifikationsofficer.
Hos Konrad von Mardefelt fick Erik
Dahlbergh säkerligen god handledning i
det som tillhörde en fortifikationsofficers
åligganden. Befästningskonsten fick han
grundligt lära sig under arbetet på
Dem-mins storartade befästningsverk och
under resor i Mardefelts sällskap till de
honom underlydande fästningarna; han
hade snart besökt dem alla. Hans
första fästningsbygge tillkom nu: den lilla
fyrhörniga bastionskans, som han 1647
utstakade vid den pommerska staden
Dammgarten. Den var överhuvud taget
kanske hans första byggnadsverk, för så
vitt detta nu ej var byggnaderna på
Rehnskiölds sätesgård Stensätra, med
vilken han ett par år tidigare hade
någon befattning. Sitt första prov inom
mineringskonsten gjorde han vid samma
tid, då han i hertig Karl Gustafs åsyn
sprängde ett medeltida torn utanför
Demmin, vilket utgjorde ett hot för
de nyuppförda anläggningarna. A
tjänstens vägnar fick Dahlberg nu också
ägna sig åt teckningskonsten. Han blev
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
