- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofjärde årgången. 1925 /
598

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Abu-l-Ala från Maarra. Av Axel Moberg - Dikter av Abu-l-Ala i översättning av Axel Moberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖDETS SLAVAR

Gud skriver sin vilja i rådslutets bok,
sen båta ej klokskapens ord.
Kan mänskan bli fri ifrån träldomens ok
och fly från båd’ himmel och jord?
Nej, släkte på släkte i tidernas lopp
ha drivits till vandringen opp;
ett härtåg av kuvade slavar där går,
och vi ha att följa dess spår.

VÄRLDEN

Se världen, min vän, är ett ruttnande as,
vi hundar, som morra och kiva,
men akta dig dröja vid sådant kalas,
långt bättre att hungrig förbliva:
om ödet ej griper sitt rov ren i natt,
var säker det får det vid gryningen fatt.

TROSLÄRORNA

Vaknen upp, I bedragne, och veten, er tro,
den är funder och lögn av de gamla,
vilkas enda begäran det var att i ro
få eländiga skatter sig samla,
och de nådde sitt mål — och så döden
dem tog,

och den lära de ljugit med lögnarna dog.

DE FROMMA

Som fåglar olycksöden
i varje snår sig dölja,
blott den som glömmer döden
dem vågar där förfölja.

Hur levnadsdagen lider
och åren än förrinna,
blott dumhet alla tider
och enfald kan jag finna.

Och lögnen stjärnklar träder
och ohöljd fram i dagen,
men sanningen den kläder
i slöja anletsdragen.

Var är det skepp mig bärgar,
den kust mig räcker handen,
när storm i mörkret härjar
och väglös famlar anden?

Dock låt dig ej bedragas
av våra frommas skaror,
som läsa, förrn det dagas,
Koran och slika varor.

De schackra med den lära,
som de från ovan bringa,
dock vinst, som mörkmän bära
från spelet, blir nog ringa.

Med fromhet i fasoner
man döljer hjärtats tankar,
där under psalmers toner
gudsnådelig man vankar.

Dock mera from än dessa,
som nästans gods bespeja,
är varje herdepojke,
som blåser sin skalmeja.

Från predikstoln man härjar
mot ulvars hemska fara,
men själv sitt rov man bärgar
ur fårens fromma skara.

Försök en sådan råda
att följa dygdens stjärna,
då skall du strax få skåda
en ulv som åsna. spjärna.

LÖGNARE

I digra folianter de läsa och studera,
men idel lögn och humbug är vad de

kolportera.
Det sanna blott förnuftet kan lära, det
allena,

ej dårar, som förvränga och vrida och
förmena.

598

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1925/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free