Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Suecia Antiqua et Hodierna i ny upplaga. Av Nils G. Wollin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suecia Antigua et H o dier na
i ny tipp laga
Av Nils G. W o llin
TT OBLITT ÖDE tyckes från
början ha vilat över texten till Erik
Dahlberghs strålande bildserie
Suecia antiqtia et hodiema. Oaktat
Kungl. Maj:t redan samma dag, som
Dahl-bergh erhöll privilegium på att utgiva det
topografiska verket (i8 mars 1661), uppdrog
åt den lärde Uppsalaprofessorn och
riks-historiografen Loccenius att utarbeta en
beskrivning över de orter, som gravyrerna skulle
skildra, och Kungl. Maj:t sedermera efter
Loccenii död lämnade uppdraget åt andra
lärda män, såsom rikshistoriograferna Claës
Örnhjelm, Petrus Lagerlöf och Olof
Hermelin, vilka alla inriktade sina krafter på
arbetets slutförande, så blev i realiteten intet
slutgiltigt resultat vunnet. Dessutom
hopsamlades på privat initiativ ett flertal
värdefulla excerpter, såsom av Elias Palmskiöld
(Palmskiöldska saml. i Uppsala univ. bibi.)
och kanslirådet C. R. Berch (Vitterh.-,
hist.- o. antikvitetsakad.), men icke heller
dessa bestånd lände Suecia till något gagn.
När långt senare bokförlaget Wahlström
och Widstrand i och för publicering av en
faksimileupplaga (1899) vände sig till
riksantikvarien Hans Hildebrand för att
erhålla en värdefull text, så låg däri
onekligen ett fullföljande av gammal tradition.
En övervägande antikvarisk orientering, en
mindre noggrann korrekturläsning och, vad
bildtrycket beträffar, ett mindre kvalitativt
utförande kom dock denna upplaga att ej
framstå i den bästa dager. När därför
ovannämnda förlag 1920 utsände
subskriptionsinbjudan till en ny edition, emotsågs
denna med förväntningar, aldra helst som
däri utlovades en »genomgående
omarbetning» av texten med nya
forskningsresultat inarbetade samt »en utförligare
redogörelse för verkets tillkomst och betydelse».
När upplagan nu 1’gger färdigtryckt, kan
med lätthet konstateras, att den utlovade
orienteringen blivit omkastad. De korta
ortsbeskrivningarna hava fått en
undanskjuten plats och satts i petit, medan den
huvudsakliga och omfattande texten förts
under titeln Verkets historia. Här har med
andra ord redigeringen lagts om både efter
vad som utlovats i subskriptionen och vad
som tidigare varit praxis. Huvudtextens
historik återspeglas även i
ortsbeskrivningarna, där författaren Erik Vennberg ej
såsom Hildebrand ordnat uppställningen
alfabetiskt och däri inryckt exkurser, såsom
»gravörer och tecknare», »Suecia antiqua
et hodiema», »Sverker, konung» etc., utan
strängt följt Sueciagravyrernas följd och
Suecia Antiqua et Hodiema. [Utg. av Erik Vennberg.] Stockholm 1924. Wahlström & Widstrand.
620
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
