Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Georg Nordensvan. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geo r g No r den s v an
att ej vara en skönlitterär författare av
den rang som han ville vara. Något som
dock dementeras av den samling
noveller han givit namnet »Figge» och som
tillkommo under åren 1884—1890.
Konstnärsskildringar i litteraturen äro
nästan alltid oäkta, och riktiga
konstnärer bruka känna formlig sjösjuka, då
de läsa huru vissa författare tro dem
vara. Figge är den bästa
konstnärsskildring vi haft i Sverige.
»Färdiga! När blir en målning färdig?»
heter det i Figge. »Färdiga tavlor, det
är för resten ingenting roligt. Nej, man
skall vara målarfrisk så här!» Han målade
i luften kvicka, böljande tag. »Göra
färdigt! Man är väl ingen dräng heller!»
Det är den rätta åttiotalstonen, och ordet:
»Akta dig, du kan bli professor själv»
har den rätta opponentklangen.
Man har gissat på, att Carl Larsson
var Figges urbild. Men om också ett
och annat drag är gemensamt med
honom, är, påstår författaren, det mesta
av denna figur taget från andra håll.
Redan 1878 hade Nordensvan gjort
sin första Parisresa, fick där en
djupare uppfattning av konstens allvar och
övertygades om det rätta i att slå igen
sitt målarskrin. Han blev också klar på
»svårigheten att skriva» och tycks tack
vare denna erfarenhet ha kunnat ge sina
böcker det drag av lätthet, klarhet och
saklighet i förening, som gör hans
framställningar från konstnärernas och
konstens liv till något av det mest
lockande och intresseväckande i vår
litteratur.
Till Paris återvände Nordensvan ej
mindre än sju gånger efter första
besöket. I Grèz hade Nordensvan deltagit i
den svenska koloniens liv och rott på
Loingfioden. Konstdiskussionerna förde
han väl huvudsakligen med Richard
Bergh, vilken, har man sagt, var den
ende bland konstnärerna som i likhet
G e o r g N o r d en s v an. Teckning
av Anders Zorn.
I Palettskrap 1880.
med honom själv brydde sig om vad
som skrevs om konst. Här i Grèz var
han också tillsammans med Carl
Larsson, och då Larsson 1883 skulle resa
hem och gifta sig och ansåg sig böra
göra ett besök hos sin svärfar i
Hallsberg för att presentera sig, följde
Nordensvan honom dit från Frankrike. Carl
Larsson brukade beskriva, hur han i
eleganta gula byxor med hög hatt på
huvudet blev tagen för handelsresande av
sin svärfar och att han måste av alla
krafter hålla sig fast i dörren, då
svärfadern ville kasta honom utför trappan.
Samma år började Nordensvan i Ny
illustrerad tidning och kom där inom
min synkrets. Otåligt väntade jag på
dessa tidningsnummer, jag var personli-
635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
