Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur Norden
liksom vilddjuren bo i klippboningar,
»såsom i kasteli». »Utanför deras
område bo ostrogothæ», fortsätter Jordanes,
som därpå plötsligt synes hoppa ända
in i Norge (raumaricii, ragnaricii, finni),
för att strax därpå uppräkna suetidi, i
vilket ord man lätt urskiljer folknamnet
Svitjod, »svearna».
Karakteristiken av 500-talets gau t ar
i de götiska stambygderna såsom »ett
nackstyvt släkte, ständigt berett till strid»,
och av grytingarna, som ha »kasteli» i
bergen till sitt dagliga hemvist, får en
fullt konkret innebörd om man sätter in
den i den topografiska miljö, som det
östliga östgötalandskapet erbjuder. Här
går den gamla friktionsgränsen mellan
svear och götar fram, vid vilken under
mer än två och ett halvt århundrade
utmattande folkstrider hållit invånarna
»ständigt beredda till strid» och fostrat
ett nackstyvt militärfolk. De första
sveaöverfallen på götarna kunna med
till visshet gränsande sannolikhet
arkeologiskt tidsbestämmas till 400-talets sista
fjärdedel, och den slutligt avgörande
striden torde kunna sagohistoriskt
dateras till tiden omkr. 750 e. Kr. I 275 år
stod alltså denna krigszon öppen.
Även om man väntar sig att i
terrängen kunna avläsa ett och annat spår
av de hårda villkor, vari ett 300-årigt
krigstillstånd intvingar en
bondebefolkning, blir man dock överraskad av att
finna, hur den på sistone bedrivna,
samvetsgranna rekognosceringen1 av de fasta
fornminnena i östra Östergötland artar
sig att bygga upp ett i storstilat format
tecknat härläger, med flyktborgar uppe
i skogsbergen, kilometer-, ja milslånga
pallissadsocklar av blocksten, jordvallar,
skansanläggningar. Kartbilden erbjuder
en sådan embarras de richesse, att man
1 Jag har här anledning att nämna den f. n.
mest verksamme, nitiske rekognoscörens namn:
överstelöjtnant N. D. Edlund i Norrköping.
för att ej förstöra tilltron till dess
sannolikhet bör med skärpa sovra bort så
mycket som möjligt: en stor
jordvallsskans — vid Söderköpings västgräns —
har vid min undersökning i somras
visat sig vara medeltida. Vad som ovan
kallats pallissadsocklar och gemenligen
kallas stenrevlar behöver ej alltid ha
tjänat militära ändamål — och vid mina
undersökningar i fjol sommar och i år
ha vissa av dem med största
sannolikhet visat sig höra samman med
byarnas gravfält, ej med deras försvarsverk.
Det omfattande flätverk, som jag utgrävt
djupt under Storåns siam- och
lerbädd-ning och som bildat mäktiga
häck-barriärer tvärs över den farliga anfallsled,
som gick fram i åns vattenfåra, från
Östersjön i rak, ohämmad sträckning in
i Roxen och till landskapets värnlösa
huvudbygder, kan möjligen vara från
tidig medeltid och kan kanske ha haft en
annan uppgift än en militär, o. s. v.
Men även om så vid de kommande
årens fortsatta undersökningar skulle visa
sig vara fallet, kvarstår det oaktat ett
antal obestridligt militära anläggningar
från 400—600-talen, tillräckligt stort för
att landskapets östliga kulturbygd kring
Bråviken och Slätbaken än i dag för
arkeologen snarast skall teckna sig under
bilden av ett enda befäst fältläger.
Storbönderna hade sina byar och gårdar nere
på åkerbygden kringgärdade med
»hagar» och pallissader, som i form snarast
att likna vid tätt sammanflätade
famn-vedsfloder eller som långa träplank med
regelbundna, tinnliknande urtagningar
drogo sina gråa linjer över berg och dal,
ställvis så långt ögat kunde nå. I
skogarna finnes ett väl genomberäknat
system av flyktborgar, dit kvinnor,
åldringar och barn jämte byarnas boskap togo
sin tillflykt, medan de stridbara männen
gingo ned på slättbygden för att i
tim-mervirkena möta fienden.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
