- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
3

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En stambygd för götisk dikt

I Beovulf, den i England på 700-talet
nedtecknade stora hjältedikten om dessa
strider mellan svear och götar, ges en
levande skildring av ett stort sådant
slag, där den götiska truppstyrkan, efter
att ha nödgats retirera upp i en av dessa
flyktborgar, den vid Korphultet, befrias
därur av landsmän och driver fienden
ned på slätten, där slaget fortsätter vid
en på en jordvall upptimrad träpallissad.

En tid av så långvariga och heta
strider hinner fostra ett släkte, som fötts i
krig och för vilket kriget blivit den
naturliga livsluften, en kampglad,
hjälte-dyrkande nation av hövdingar, hirdmän
och huskarlar. Ar det ett begåvat folk,
upplever det med dessa folkkrigets
generationer sin heroiska tid. Så som
12-och noo-talen före Kr. voro den rikt
utrustade grekiska folkstammens
heroiska tid, odödliggjord i den homeriska
diktningen, så var för germanerna
folkvandringstiden — just de
århundraden omkring år 500 efter Kr., som här
sysselsätta oss — de skilda
folkstammarnas heroiska tid.

Om ingen germansk stam kan detta
sägas med större sanning än om
goterna. Goterna voro konstnärerna bland
de nordiska germanerna under denna tid.
Det vittnar om bästa gry hemmaifrån,
att de till Svarta havet komna goterna
redan på 300-talet skaffade sig bibeln
omtolkad i deras språk. Det är
götarnas konstnärsgry, som på 500-talet
kommer till synes i den fantasistarka
diktningen om götarnas hjälte Beovulf. Ett
av de mest lidelsefyllda och rent
artistiskt helgjutna konstverk, som den
germanska rasen under denna sin heroiska
tid åstadkom, den till 600-talet daterade
hjältedikten om Helge Hundingsbane,
karakteriserar sig själv som en götisk
ättesaga. Ett århundrade yngre ■—■ från
700-talet — är ett annat vida bekant götiskt
diktmonument: eposet om slaget å Brà-

vellir. Ännu något århundrade — och i
götarnas bygd diktas ännu en saga om
en heroisk drakdödare i stil med
Beovulf och den drakdödare, som kan
skönjas fore honom (Sigmund): det är sagan
om Tora Borgarhjort och lindormen.

Flera andra sannolikt götiska diktverk
skulle kunna uppräknas1, de nämnda äro
de som kunna med mera vetenskapligt
fog betecknas som säkert götiska.
Såväl genom sitt antal som framför allt
genom sin kvalitet giva de ett klart
utslag till förmån för den götiska
folkstammens konstnärliga gry och
skaparkraft.

Dessa diktkretsar ha här hänförts till
götarna i stammens ursprungsbygd,
emedan de i sin egen självkarakteristik
framställa sig såsom sådana. För Beovulf är
saken klar, hjälten är götarnas egen
folkkonung, och synpunkterna på hans
storhet och fall äro helt det egna folkets.
I Tora Borgarhjortssagan är
skådeplatsen en götisk jarls, HerrauSrs, gård —■
en historisk jarlssläkt med
namnelementet Her- är känd från Östergötland
(jvikingarna), och sägnen lever än i dag
som bygdesägen i Ringstadkolmården
(äldsta belägget från 1755).

Dessa götiska diktverk innehålla
understundom uppgifter, bakom vilka man
gärna vill ana möjligheter till rent
lokala anknytningar. Det är ortnamn,
uppgifter om vissa slags fasta fornminnen
(gravhögar, försvarsverk) eller den
allmänna miljöskildringen.

När det gäller att begagna dessa
uppgifter för en närmare precisering av
diktens sannolikaste ursprungsort vill jag

1 Jag förbigår här såväl kontinentalgotiska
hjältediktningen som de skäl på vilka jag
stöder mitt antagande att den nu förlorade
diktningen om Helge Haddingskate samt den ännu

i rik form och vidsträckt utbredning bevarade
Hromunddiktningen äro götiska. Jag hänvisar i
stället den intresserade till min skrift
Ramunder sagan i ny belysning (1923).

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 04:08:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1926/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free