- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
8

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ar th it, r No rdé n

slätten, det förra vid det egentliga Brå,
det andra vid Glanstranden, utgöra ett
egenartat namnpar, som sammanhålles
av en praktisk-realistisk idé, och
därigenom skänka de varandra ömsesidigt
en inre sannolikhet, även om Brä-Lund
är obelagt i medeltidsdokumenten, som
blott känna namnformen Lund (1467,
1494) och Gladlunda först uppträder i
näst äldsta husförhörsboken på
1770-talet. Endast såtillvida som det visar,
att man just i denna bygd faktiskt
känt behovet att särbeteckna ett av
bygdens Lund-namn med
motsatsbeteckningen till Brå-, nämligen Glad-, kan man
t. v. räkna med detta Gladlunda.

I närheten av dessa gårdar har i
Bråviken utskjutit ett näs, Torsnäs (styrkt
genom två medeltida dokument).

I norr begränsas hela denna
slättbygd av en vild och mörk skog, i våra
dagar kallad Kolmården, »mörkskogen».

Vid detta Ringstad finnas nu
landskapets kanske ståtligaste gravminnesmärken
från senare delen av järnåldern: att döma
av formen från strax före
folkvandringstiden och upp mot vikingatiden. Och ej
nog därmed: vid gravfältet finnes även
en nu helt framgrävd storbonde- eller
kungsgård, med en samling präktiga hus
grupperade kring en bygata. Gården har
varit på tre sidor omgiven av en kraftigt
konstruerad träborg, på den fjärde skyddad
av en grund kärrsjö, Gudsjön, vars
sumpiga strand här utgjorde gårdsgränsen.
Gårdens hus: de tre långa, präktiga
hallarna, varav en med helt bevarad härd,
en annan med omsorgsfull golvläggning
av sten, som tydligt tecknar linjen där
den väggfasta bänken slutat, smärre hus
och framför allt gårdssmedjan ha givit
fynd, som klart bevisa, att denna gård
var bebyggd såväl under tiden 550—600
e. Kr., som under vikingatiden samt ända
in på 1300-talet.

Låt oss för ett ögonblick söka levande-

göra denna gård, såsom den tagit sig ut på
600-talet e. Kr.

Dess politiska miljö kan med hjälp av
Beovulfs uppgifter om götarnas kungaätt,
Snorres ynglingasaga och dess uppgifter
om Ingiald illrådes samtida i
Södermanland—Östergötland på 600-talet samt
Bråvallasagans uppgifter om 700-talets
Östergötland tecknas så:

Då stamfadern för den götiska
kungaätt, som förhärligas i Beovulf, heter
Sverting, kan ätten mycket väl härstamma
från Ringstadbygden, där Svertinge än
i dag är namnet på ett gammalt förnämt
granngods till Ringstad vid Glanstranden,
under medeltiden tillhörigt först
Sverkerätten, sedan folkungarna, som där hade
ett falkfångstställe. Gården är vida
berömd i bygdens sägner, och vid densamma
finnes en i stranden ingrävd, möjligen
forntida skepps-»docka». Är det ovan
gjorda antagandet om sambandet mellan
slaget vid jordvallen i Beovulf och den
stora jordvallen i V. Husby riktigt, synes
även Beovulfdiktaren räkna med, att ätten
varit: bosatt i östra Östergötland.

En götisk hövdingaätt, som omtalas
såväl i Ynglingasagan som i
Bråvalla-hand-skriften och i Beovulf, är ylvingarna.
Medlemmarna av denna ätt, som äro
kända från såväl 500- som 600- och
700-talen, bära alla namn som äro
sammansatta med Her- eller Hjor- samt
-vard, -mund och leifr. (Hervard,
Hjor-vard, Hjormund, Hamund; Heaöolaf [av
nord. HQÖleifr]; möjligen även en Hjorleif.)

Denna ylvingaätt står i ett
egendomligt förhållande till de andra östgötska
kungaätter, som skymta i sagorna. Från
Beovulfs Svertingsätt (500-talet) äro de
klart avskilda: en anförvant till denna
ätt dödar en medlem av ylvingaätten,
Headolaf, och måste då fly från götarna,
som fruktade ylvingarnas hämnd. I den
fornengelska sagokatalogen Widsidh
figurerar Heim såsom konung över ivylfin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free