Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur Norden
ter sig hjälten under örn-klippan. Då
möter honom hans öde — och
praktfullt är synen skildrad, ingen
operaregissör för ett Wagnerspel hade kunnat
göra den ståtligare: När kungadottern
Sigrun söker upp den hon hemligt
älskar, kommer hon ej smygande i skogen,
utan i en stormsky av blod och blixtar
och gnistrande sol kommer hon ridande
som valkyria i skyn, omgiven av sina
sköldmör med höga hjälmar och
sol-blixtrande spjut:
Och så kommer den granna
skildringen av Helges häruppbåd och
skeppsflottans avfärd från viken utanför
kungsgården — det ligger en underbar
tjusning av soluppgång och morgondagg i ali
människolivets barndomsvår över denna
skildring av hur segel hissas på den blåa
viken; vi som varit med om att själva
hissa våra »sömmade vävar» på det
älskade, solljusa Bråviksvattnet under den
mulet vilda skogen, vi som rustat oss
till glada pojkäventyr vid Sandviken,
Säter och Kvarsebo och med
»Södermanland» gungat viken ut, tills de friska
havsvindarna från Hävringe mötte vid
Femörehuvuds fyr, vi kunna icke läsa
dessa rader utan att känna det klinga
av sång någonstädes inne i bröstet, där
vår själ gömmer sin lyra:
Då lyste ett sken
från Logafjällen,
bländande blixtar
kommo därur.
I flygande fläng
flockar av mör
redo i skyarna,
höga i hjälmar;
brynjorna deras
doftade blod,
men i glimmande
glans
glittrade spjuten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
