- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
74

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - En Comedia om drottning Kristina av Sverige av Pedro Calderón de la Barca. Av Johan Vising

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johan Vising

Kasimir, casimiro är ett namn, som
egentligen hör hemma i Polens historia,
och därifrån har Calderon förmodligen
fått det. Denna historia har ju sina stora
epoker, bland annat den, då Kasimir III
regerade, d.v.s. på 1300-talet. Nu kallas
också den i vårt drama förekommande
Kasimir uttryckligen Kasimir III, och
det är sannolikt, att Calderon hört eller
läst om honom och därför satt in hans
namn. Anakronismen betyder ju
ingenting, ej heller den omständigheten att
Calderon gör honom till furste av
Ryssland, ty för honom flöt nog det stora
okända territoriet i nordöstra Europa
tämligen ihop till ett oredigt begrepp
utan distinktioner. I en annan pjäs av
Calderon (EI Condé de Lucanor) är
Kasimir namnet på en ungersk furste,
i åter en annan (Leonido y Marfisa)
namnet på en toskansk prins. Även
kvinnonamnet Casimira användes av
Calderon i ett par pjäser.

Namnet sigismund, sigismundo,
torde likaledes hava kommit till Calderon
från Polen. Det är som bekant namnet
på hjälten i det berömda dramat Livet
en dröm och betecknar där en polsk prins.
I vårt drama har Sigismund blivit furste
av Gotland, alltså enligt Calderöns
mening i ett med Ryssland förbundet land.

fredrik, federico, torde representera
en konung av Danmark, ehuru han
kallas furste av Albanien. Emellertid är
Fredrik ett i Calderöns dramer vanligt
namn, som bäres av furstar på skilda
håll.

Slutligen är även auristella,
auri-stela, ett namn som har sitt intresse.
Om man ser närmare på det, är det ju
latin med betydelsen gyllenstierna.
Skulle Calderon genom Pimentel eller
Rebolledo eller på annat sätt ha fått
reda på detta svenska namn och funnit
det så vackert, att han återgav det i
romansk form? Eller har han fått även

det namnet från Polen? Där fanns ju
också på 1600-talet en familj
Gyllenstierna, och Auristella i vår pjäs är
furstinna i det där nordeuropeiska riket
som här kallas Rusia. I alla händelser
är namnet bildat av Calderon. Det
finnes, som jag tror, ej någonstädes annars
i den spanska litteraturen utom i ännu
ett drama av Calderon själv med titeln
Auristella. och Lysidas, ett drama som
likaledes går ut på hatets upplösning i
kärlek, och som synes vara ett sent verk
av en mattad diktkonst. I det dramat
är Auristella en prinsessa av Atén.

Alltså geografien och historien äro ej
mycket värda i Calderöns drama om
vår drottning. Men försummelser av
denna art höra nästan till kriterierna på
Calderöns diktning. De andra, mera
positiva kriterierna äro där i fullt mått:
kärlekens och ridderlighetens
förhärligande, kärlekskvalens litanior, andra
lyriska utgjutelser, filosofiska aforismer,
det förkonstlade, preciösa, eller, som
det heter i Spanien, det gongoristiska
språket och framför allt det ytterst
invecklade, ofta alldeles omöjliga
händelseförloppet. Vad detta sista beträffar,
må man erinra sig, att Calderöns publik
fordrade det och hade i hög grad
uppdrivit sin förmåga att följa med det och
att njuta av det, liksom ock av de
spetsfundiga, tillkrånglade gongorismerna.

Emellertid hindrar icke det ohistoriska
i pjäsen, att. karaktärerna äro starkt
tecknade och dramatiskt effektfulla och
vittna om den kännedom om
människohjärtat, varför Calderon var berömd.

I förtjänster och fel är vårt drama ett
typiskt barn av Calderöns sångmö, ej ett
av de mest välbildade, men ej heller ett
av de svagaste. Det har visserligen
underkastats sträng kritik från ett och
annat håll, men det har också sina
beundrare. I synnerhet i skaldens hem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free