Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholmsskildringar. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sto c kh o lm s s k il dr inga r
Avtäckningen av Bellmans byst den 26 jrili 182g.
Färglitografi efter teckning av Hjalmar Mörner.
vem som bott och fortfarande bor på det
ena eller andra stället.
Ty Djurgården har ej varit endast en
samlingsplats för otaliga krogar, det har
även erbjudit hem för människor. Större
delen av Djurgårdsstaden är ännu i dag
förvånansvärt gott bevarad, har undgått våra
stadsvandalers nit, har ej ens blivit flyttad
upp till Skansen, står på sin gamla plats,
lever allt fortfarande och ger på samma
gång en föreställning om hur stora delar av
Stockholm sågo ut för ett århundrade sedan.
Djurgårdsstaden vägg i vägg med
nöjesfältet, Bella Napoli med dess skrikande
ljusreklamer, det är gammal tid och nutid
i grellaste motsättning.
Ej minst »de högre stånden» — som
det kallas inom Nordiska museet — ha
funnit trevnad på Djurgården och byggt
därstädes. Bland det, som kvarstår, är från
den gustavianska tiden Listonhill, ett
tidstypiskt casino av trä, ritat av Piper 1790
i italienskt påverkad klassicism, och från
empiren Weylands villa, som förskriver sig
från 1830 men som i senare tid blivit
betydligt utdragen på längden, byggnadens
stil likväl bevarad. Det är i själva verket
skada, att ej författarna haft mera att säga
om byggnaderna på Djurgården. De skulle
ha behövt ett litet kapitel för sig. Nu
avfärdas Rosendal med de magra uppgifter,
som förekomma i uppslagsböckerna — ej
ens det lilla slottets tillkomst är i alla
avseenden klarlagd. Karl Johans tilltänkta
museibyggnad på höjden väster om slottet
nämnes ej — ritningar finnas dock i
behåll, återgivna i Tollstorps lilla
Djurgårds-bok, där man även får se kungliga borgen
på Ladugårdsgärde, som klädd i gala är
alltigenom tidstypisk. Det var arkitekten
Fredrik Blom — överste och professor —
som ritade, byggde och inredde Rosendal
m. m. och som skapade en svensk
sommarnöjesstil, empire, tillämpad för små och
spröda former och enkla, lätta, billiga
material. Även de små byggen i denna stil,
som ej konstruerades som flyttbara, se
verkligen ut att kunna plockas ner och ställas
undan som teaterkulisser.
Balkonger och verandor, täckta med
soltält, saknades sällan i Djurgårdsstilens
sommarvillor. Man ville ha naturen inom
närmaste nåhåll. Långa öppna verandor voro
vanliga även i värdshusen — de funnos
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
