Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Stockholmsskildringar. Av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Nordensvan
Fiskartorpet. Litografi av C. J. Billmark. 1834.
redan i det gamla Blå porten och i Gröna
lund. Det brunna Hasselbacken hade, som
lite var torde minnas, öppna verandor i
två våningar utmed så gott som hela
fasaden, hade typen av en trädgårdsrestaurant
— som det ju också var. Men det nu
senast uppbyggda Hasselbacken är en sluten
byggnad med släta murar efter nyaste
receptet. Den som går dit in, avstänger sig
från platsen, från friluftspubliken. Denna i
hög grad ogemytliga byggnad kunde stå
var som helst vid en stadsgata — takterrass
med utsikt högt ovanför plebsen kan
anbringas även där.
Norra Djurgården behandlas som sagt
helt flyktigt i denna bok. Något borde dock
ha varit att säga om dess natur, som vår
upplysta tid behandlat tämligen hårdhänt,
och om dess mer eller mindre historiska
platser. Jag har förgäves sökt få veta, när
Edelcrantz byggde sitt åttkantiga hus vid
Stora skuggan. Det kuriösa huset — »i
etruskisk stil» — torde vara ganska
enastående i denna tids rustika arkitektur.
Vem var mästaren — kanske Edelcrantz
själv ?
Skuggan med sina lantliga byggnader
och trevligt igenvuxna trädgårdar är även
i sitt nuvarande skick en poetisk punkt i
Stockholms omgivningar. Även Fiskartorpet
skulle kunna vara en idyll, om
»Brunnsvikens bölja sval» ej blivit förvandlad till
ett kärr och naturligtvis om inte Gasverket
ställt sig där. Vid det av Bellman
odöd-liggjorda Fiskartorpet var det för hundra år
sedan fråga om att placera skaldens byst.
Den skulle stå i ett öppet rundtempel —
arkitekten Axel Nyström uppgjorde i Rom
ritning till templet. Bysten fick likväl sin
plats på Djurgården, och templet blev av
brist på pengar ouppfört. -—
Denna bok om Djurgården med dess
inemot 400 bilder väcker minnen hos gamla
stockholmare och bör intressera även dem
bland de unga, som överhuvud bry sig om
det förgångna. Bland bilderna återfinner
man ett antal av prins Eugens
stämningsfulla kolteckningar, i verket om Stockholm
äro flera av Ferdinand Bobergs även i kol
tecknade gamla byggnader återgivna.
Till sist en påminnelse om Sankt Eriks
årsbok — en påminnelse som säkert är
överflödig, då detta samlingsverk längesedan
torde ha vuxit in i det allmänna medvetandet.
Årsboken, som startades 1903, har i sina
hittills utkomna 23 årgångar innehållit en
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
