- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
130

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Schönbrunn. Av Maja Loehr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maja Loe hr

ningen från ett patriarkaliskt till ett
socialt skede, har här efterlämnat sina spår
på ett synnerligen påfallande sätt. Den
högsta höjden av mänsklig makt och det
djupaste djup av förtvivlan och
förödmjukelse har upplevts inom dess ständigt
leende gula murar. Så stark, så mättad
av upplevelse är atmosfären i Schönbrunn,
att det långt förflutnas anda alltjämt
griper besökaren med den levande tillvarons
omedelbara makt. Om jag i dessa rader
företar mig att giva en skildring av
Schönbrunn, har jag på förhand klart för mig,
att jag måste inskränka mig till en
kortfattad byggnadshistorisk översikt och en
redogörelse för de stilistiska principer,
som varit ledande vid slottets och
parkens utsmyckning. Livet, som en gång
pulserat inom denna arkitektoniska
organism, de historiska och mänskliga
händelser, som sedan 1700-talets dagar utspelats
här, kunna blott i förbigående antydas.

Ungefär på samma ställe, varest i dag
slottet reser sig, vid foten av de då för
tiden skogbeväxta höjder, som följ a
Wienflodens lopp, lågsedan 1300-talets början
en bondgård och en kvarn kallad
Kater-mühle. Efter att ha under 1500-talets mitt
blivit omdanad till en ståtlig herrgård
Katerburg, som tillhörde en ansedd
Wienborgare, förvärvades fastigheten år 1569
av kejsar Maximilian ii, som utvidgade
herrgården till ett vidlyftigt jaktslott och
där anlade en stor vildpark samt en
trädgård med dyrbara fruktträdsplanteringar
och en hönsgård. — Hans son matthias
lär vid ett jaktparti ha upptäckt den
sällsynt klara källan, som något senare blev
inbyggd och såsom »schöner Brunnen»
givit slottet dess nuvarande namn.

Sin första blomstringsperiod upplevde
Schönbrunn under det trettioåriga krigets
tider, då det efter vartannat blev
sommarbostad och änkesäte för Ferdinand II:s
och Ferdinand III:s konstälskande
gemåler. Ett gammalt kopparstick från år

1672 visar oss slottet som en vidlyftig,
men enkel byggnad i renässansstil;
samtida källor berätta om dess komfortabla
och konstnärligt utsökta inredning och
om de dramatiska föreställningar och
storartade festligheter som firades i
parken med ali barocktidens pomp och ståt.

Men av avgörande betydelse för
Schön-brunns tillkommande öden blev först året
1683, då Wien belägrades av turkarna
och en stor del av staden förstördes under
den 2 månader långa belägringen. Även
Schönbrunn, som var beläget 5 km från
den dåvarande stadens befästningsmurar
(den nuvarande »Ringstrasse») föll offer
för turkarnas otyglade skaror, som
härjade och brände landet runt. Först och
främst gällde det visserligen att lösa
viktigare uppgifter inom den fruktansvärt
medtagna staden, men 10 år därefter
företog sig den dåvarande kronprinsen,
sedermera kejsar Josef I, Schönbrunnslottets
återuppbyggande på det förstörda slottets
plats efter en storslagen plan, som skulle
ställa i skuggan allt vad dittills fanns
på det tyska rikets mark. Uppförandet
anförtroddes åt den kejserlige
hovarkitekten I. B. Fischer von Erlach, vilken
såsom skapare av en hel rad
monumentala byggnadsverk i Wien och Österrike
i övrigt intog första rangen bland de
tyska arkitekterna.

Fischers von Erlach första förslag till
Schönbrunnslottet visar rent av
överväldigande mått och en fyllig konstnärlig
tankerikedom. I sitt stora kopparstickverk
»Entwurf einer historischen Architektur»
från 1725, ur vilket den här återgivna
avbildningen har tagits, har Fischer
överlämnat sin genialiska komposition åt
eftervärlden. Anläggningens karaktär har
sina rötter i den italienska högbarockens
anda och är samtidigt betingad av den
brutna terrängens naturliga krav. Ett
vidsträckt system av fem terrasser leder i
kraftfulla linjer genom en stor rektangulär

130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free