- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
183

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska romaner och noveller. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sven ska

romaner och

11 o v e 11 er

ma stiftelser, gör författarinnan oss så
livligt intresserade som någon av att han
skall komma på bättre tankar och själv
ta vård om bruken. Men med ali klokskap
och ironi har även denna roman mycket
som är sagolikt, oväntat och tjusande.
Berättelsens röda tråd löper nyckfullt; det
tilldrar sig såsom ofta hos Selma Lagerlöf
en hel del vid sidan om själva
huvudhändelsen, det berättas avrundade noveller
om hur Charlotte Löwensköld klippte
lockarna av Thea Sundler, om hur
Schagerström växte upp och vann sin första hustru
— berättelsen heter »Lyckans gunstling»
och är en variant av sagan om Den fule
ankungen — och mycket annat. Men
härom kan endast denna knappa antydan
lämnas.

Må vi förflytta oss från
prostgårdsträdgården i Korskyrka, som med sina
korsande gångar, syrenhäckar och trånga bersåer
var en underbar tillflyktsort för två som
ville mötas ensamma, och till
Humlegården i Stockholm. Marika Stjernstedt för
oss med Fröken Liwin till en modernare
värld, en kyligare och mer rätlinjig. Där
vandrar Elma Liwin klädd i mörk filthatt
och kappa av manligt snitt, med håret
samlat i en sträng knut i nacken och med
munnen energiskt sluten om en tragisk
hemlighet. Hon har en ledande ställning
i ett stort textilföretag, ja, hon är en av
dessa kvinnor som underteckna upprop i
tidningarna, socialt verksam och allmänt
respekterad. Men hennes hemlighet är att
hon i yngre år fått ett barn med en
musiker, en flicka, som hon omedelbart
lämnat bort och om vars existens hon
ingenting vet, när romanen börjar. Nu är hon
nära fyrtio år, och hon känner sig ensam.
Följaktligen söker hon reda på sitt barn,
ger sig visserligen icke tillkänna som dess
moder, men adopterar det. Den
trettonåriga Matti, som vuxit upp i
konsertmästare Murius’ vänliga hem och trott sig
vara dennes dotter, vill icke flytta till
fröken Liwin. När hon till slut gör det, sker
det mera av hänsyn till den fattiga
familjen Murius, vars börda lättas, än till den
kvinna som hon snart insett vara hennes
moder. Det lyckas icke för fröken Liwin
att vinna dotterns tillgivenhet, hur mycket
hon än anstränger sig. Hon är stolt och
sluten av naturen, i sin ensamhet har hon

rest en mur kring sig, och hon förmår
inte ens tala öppet med Matti. En gång
i hennes liv gavs det henne tillfälle att
träda i innerlig förbindelse med en annan
människa, hennes eget barn, men hon var
blind. Nu är det för sent, hennes felsteg
visar sig vara verkligt ohjälpligt. Det blir
fröken Liwins svåraste lärdom, den är så
tung, att den tar återstoden av hennes
sega livsenergi. Först i dödsstunden kunna
hon och Matti mötas som mor och dotter.

Man erinrar sig vid läsningen av Fröken
Liwin dessa gamla hittebarnshistorier, där
allt blev så lyckligt, när barnet återfanns,
lämnade de fattiga fosterföräldrarna och
kom till ett förnämt hem. Att det i
verkligheten inte är så enkelt finner man av
Marika Stjernstedts skildring, som i det
hela verkar trovärdig. Den har emellertid
flera förtjänster. Fröken Liwin är en med
stor säkerhet utförd karaktärsstudie. Hon
har något för den moderna ensamma och
självförsörjande kvinnan typiskt, men på
samma gång är hon en kvinna för sig,
med originella drag och säregen utveckling.
Dotter till en domprost har hon vuxit upp
i ett hem utan hjärtlighet, hon är
tillfrusen och egoistisk, och saknar allt frimod
i umgänget med människor. Det är hennes
öde att bedragas av en lättsinnig musiker
på en badort, att som följd därav bli ännu
hårdare och slutnare, att överge sitt barn
och förspilla de möjligheter till lycka hon
ägt. Mot fröken Liwins värld kontrasterar
familjen Murius’. Här är varmt och
trevligt trots bekymren, här anordnar musikern
Garibaldi en minnesvärd bal, och här
förälska sig Matti och unge herr Pasch.
Skildringarna av denna småborgliga bohem,
hyggliga människor som leva på Guds
försyn och inte efter en fröken Liwins
principer, bilda ett vederkvickande inslag i
romanen, som därförutan skulle varit torr.

Som redan titlarna ånge är det kvinnor
som dominera i dessa romaner av Selma
Lagerlöf och Marika Stjernstedt. Vid sidan
av Charlotte Löwensköld kommer inte bara
den renhjärtade men svage pastorn, utan
också den hederlige Schagerström till korta,
och de män som skymta i fröken Liwins
grannskap äro ganska släta. I Mila
Hallmans till Karl XII:s tid förlagda
konstnärsroman Hovmålaren och hans hustru är det
också en kvinna som fångar intresset. Por-

183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free