Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephson
Heinrich Wilhelm. Forslag
till portalparti.
een börsse, som är i Amsterdam, vhar
till itt temmeligit capital måste
förskjutas». Rikskanslern anbefaller sålunda att
Amsterdams av de Keyser 1608—11
uppförda börs skulle tagas till mönster
för den nya byggnaden, och han menar
därmed att ett italienskt palats bleve
byggt i Stockholm. Uttalandet är av
intresse därför att det betygar att man
vid 1600-talets mitt, då man i Sverige
började bygga i nederländsk klassicism,
i själva verket trodde sig bygga rent
italienskt. Det var med denna syn som
Dahlberg kunde karakterisera det
sedermera uppförda Riddarhuset, för vår
uppfattning starkast präglat av Holland, som
en typiskt romersk byggnad.
Men icke blott i strävan mot en ny
och ståtlig byggnadsstil utan även i det
sedermera övergivna valet av ny
byggnadsplats möter man den nya andan.
För första gången vill man förlägga en
förnämlig profanbyggnad utanför
stads-ön och Riddarholmen, till Norrmalms-
torg, nuvarande Gustav Adolfs torg, och
därmed skänka den år 1636
nyinkorpo-rerade norra förstaden prydnaden av ett
monumentalt byggnadsverk. Som
Silfverstolpe framvisat, är helt säkert denna
föreslagna förläggning uttänkt av
överståthållaren och riddarhusföreståndaren
Clas Fleming. Det var denne som på
1630-talets slut införde en ny
stadsanlägg-ningskonst i huvudstaden och som med
okuvlig energi sökte av Norrmalm skapa
en modern stadstrakt av
renässanskaraktär. I denna nydaningsprocess är
förslaget om Riddarhus vid Norrmalmstorg
att betrakta som ett första steg, följt
snart av en storslagen serie
stormaktsbyggnader med det de la Gardieska
Makalös främst och störst.
Men än hade man föga sinne för att
här skapa en verklig stadsplats, och den
än bevarade planritningen till byggnaden,
som är av rätt konstlös typ, visar en
föga imponerande länga mot torget och
huvudlängan mot Jakobstorg.
Norrmalmstorgförslaget, om vilket vi
för övrigt icke äga någon närmare
kännedom, blev övergivet, ehuru man redan
begynt röjningsarbetet för dess
anläggande ; ty adeln fann platsen alltför avsides
liggande. I stället stannade man år 1642
efter åtskillig diskussion för den Axel
Oxenstierna tillhöriga tomt i staden, där
Riddarhuset verkligen blev uppfört, den
utomordentligt vackra Mälartomten. Även
detta var ett uppslag av Klas Fleming
och stod även i uppenbart samband
med hans stadsanläggningsplaner. Ty
den enda enligt 1600-talets begrepp
verkligt värdiga gatan i gamla staden var
den nyanlagda Konungsgatan, nuvarande
Stora Nygatan, och Riddarhuset skulle
förläggas vid dess slutpunkt, men
ursprungligen på så sätt »att stoore huset
seer mot H. Bencht Oxenstiernas huus
och armerne på båda sidor». Byggnaden
skulle sålunda orienteras på samma sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
