- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
197

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska Riddarhuset

som Ryningska-Bergstrahlska palatset,
med huvudportal mot Nygatan och
öppen gård mot Riddarholmen. Men under
arbetets gång orienterades byggnaden
om mot vattnet och inledde även
härigenom ett nytt system i den svenska
byggnadskonsten. Det är fullt klart, att
denna tid av kulturellt uppvaknande i
huvudstaden på ett nytt sätt började
uppskatta det stockholmska vattenläget
och utnyttja det i bebyggelsen.
Riddarhuset inleder här den lysande raden av
storslagna, med vattnet
sammankompone-rade palats — Makalös, Bondeska palatset,
Wrangelska palatset, för att nämna de
mest kända. När Dahlberg talade om
Riddarhusets »naturliga skiöna och delicate
situation» avsåg han, att det var »am
Mäler beleget»; Neptuni våta gärdar
med det gungande golvet belastat av
svällande segel och pösande skrov voro de
ideala förgårdarna till barockens
stadspalats.

Men väsentligare än allt detta var
dock den arkitektoniska anläggningen
själv, så som den år 1642 i tvenne
alternativa förslag utarbetats av den
franske byggmästaren Simon de la Vallée.
Ty här föreligger för första gången i
nya tidens Sverige ett
monumentalförslag, helt genomarbetat i en modern
europeisk arkitekturstil.

De väldiga projekt, som här uppstå,
hava ingenting av provinsiell isolering,
ingenting heller av nordisk egenart, de
sakna i själva verket allt verkligt
samband med den ibland kärva, fattiga,
valhänta, men ofta även kraftfulla och
frodiga inhemska byggmästarekonsten. De
la Vallées stora slutna gårdssystem med
fasaderna nervöst vertikalindelade i sten
mot röd tegelyta, är helt ut franskt tidigt
1600-tal, så som man ser denna tids
minnesmärken än kvarstå i Paris i Palais
de Luxembourg och å Place des Vosges.
Det synes mig vara ett viktigt resultat

Jtistus Vingboons. Ritning
till gavelsida.

Silverstolpe fastslår, att Simon de la
Vallées arkitektur inga direkta
förbindelser har med Holland, men alla med
byggmästarens hemland, med Frankrike.
När de la Vallée vid en tvist å
Stortorget på senhösten 1642 nedstacks, blev
därmed denna rena franska importstil
definitivt avförd. Visserligen fick det
de la Valléeska förslaget ett visst
allmänt inflytande — Bondeska palatset är
härpå ett vittnesbörd —, men den
svenska 1600-talsstilen tog dock med
annorledes orienterad ledare huvudsakligen
andra vägar.

Riddarhusbygget kom år 1643 i
händerna på hamburgaren Heinrich Wilhelm,
och därmed återgick man i gamla
stockholmsvanor, att lämna byggnadsuppdrag
till tyska eller nederländska stenhuggare.
Den förträfflige stenskulptören var en
klen arkitekt ■— de nu för första gången
publicerade ritningarna av hans hand ge
därom klart besked —, men man skulle

197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free