- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
198

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ragnar Josephson

Palladio. Detalj av basilikan
i Vicenza.

ogärna hava velat försaka Wilhelms
insats. Ty man kan säga att tack vare
hans förenkling av byggnadsplanen och
framför allt hans glada dekorationslust
Riddarhuset fick mycket av sin bästa
egenart och mycket av sin samhörighet
med de övriga samtida svenska
stor-byggena. Dekorationsstilen är tysk —
man tänker närmast på Joseph
Fürtten-bachs omkring år 1640 utgivna
arkitekturböcker — med en frodig grotesk- och
maskaronstil som ledande motiv.
Samman särskilt med tysken Christian Julius
Dötebers vid denna tid utförda
byggnadsdekorationer på Petersénska huset, på
Jakobs kyrka och Tyska kyrkan bilda
Heinrich Wilhelms Riddarhusarbeten ett
sista livskraftigt uppblossande av denna
oklassiska dekorationslystna
byggnadskonst, som vi tycka särskilt intimt
samhörig med vår bild av det tidiga
1600-talets Stockholm. Maskaronernas
fantastiskt snirklade grin under
riddarhusfönstren sprider över hela byggnaden ett
saftigt germanskt barockleende.

Näste man i Riddarhusbyggets histo-

ria, nederländaren Justus Vingboons, som
efter Wilhelms död år 1653 anställdes
som ledare, återknöt förbindelsen med
den stora klassicistiska arkitekturen, men
nu icke mer i fransk utan i nederländsk
fattning. Med Vingboons får
Riddarhusbygget en högt utbildad arkitekt, vilken
därå sätter den definitiva prägeln —
plan, indelning, proportionering och
dekorationer härröra i främsta rummet från
honom. Han arbetar i nederländsk
palla-diansk klassicism, så som Pieter Post
hade utbildat denna stil i sitt år 1633—
44 byggda Mauritshuis i Haag och van
Campen i sitt 1648 påbegynta stadshus
i Amsterdam. Riddarhuset är starkt
sam-hörigt med denna stil; men såväl den
gamla de la Valléeska planen som de
Heinrich Wilhelmska
dekorationselementen hava givit det svenska Riddarhuset
en stegrad fyllighet och kraft, som de
nederländska motsvarigheterna sakna.
Mauritzhuis är reserverad och kylig i
sin klassicism, liksom ville den hålla
på värdigt avstånd den blommande rika
senrenässans, som tidigare behärskat
Holland. Men i Riddarhuset får
senrenässansen blomma upp, ehuru tyglad av
den palladianska disciplinen. Det är icke
undersökt, om icke Riddarhuset här haft
en mission att fylla även för Holland.
Ty när Justus Vingboons skickades
tillbaka till sitt land, byggde han bland
annat det berömda Trippenhuis i
Amsterdam och hade där de svenska
erfarenheterna bakom sig. Trippenhuis
betecknar också en frigivning av de dekorativa
elementen inom samma klassicistiska
ram, det har en friskhet och glättighet i
tonen, som minner om riddarhuset. Men
den Vingboonska riddarhusstilen fick
som naturligt är sin största betydelse
för Sverige. Må vara att holländsk
klassicism redan något år tidigare vunnit
visst insteg, med Riddarhuset blev den
stilen verkligt socialt ledande, och från

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free