Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephson
Riddarhuset från Mälaren enligt Jea?i de la Vallées plan.
T u s c h t e c knin g av Erik Dahlberg.
liga detalj om putsning eller icke av rätt
stor vikt. Ty tydligt är att ett
Riddarhus i naket tegel skulle kunnat inrikta
stilutvecklingen annorlunda än det i själva
verket gjorde. Ali svensk byggnadskonst,
som rönt påverkan av denna ledande
byggnad, är en putsarkitektur, och
1600-talsteglet, som färgade vårt grannland
Danmark så rött att det än i dag lyser
i ögonen, har i själva verket icke fått
mer än i enstaka fall tränga fram i dagen
i den svenska 1600-talsarkitekturen.
Hur de la Vallée utarbetade
byggnadens inre, kunna vi här icke följa. Några
interiörkonstens mästerverk lyckades han
emellertid icke utföra. Men ett parti av
interiören är format med hans storvulna
gestaltande grepp — den stora
centraltrappan i byggnadens mitt, upptagande
en tredjedel av hela byggnadens volym.
Samtiden uppfattade att här något
enastående var skapat, och presidenten
Israel Lagerfeldt uttrycker denna mening
med orden: »Trappan, som här byggd
är, förmodar man skall vara så skiön,
som den eij så lät annorstädes finnas
skall, men så skall ingen troo, hvadh för
penningar densamme också kostar».
Denna majestätiska dubbeltrappa är
även den i svensk byggnadshistoria en
märkessak. Den visar för första gången
med full kraft att trappan i en
monumentalbyggnad icke skall gömmas i ett
hörn, utan intaga hedersplatsen i
byggnaden och utbildas till ett av dess mest
praktfulla rum. I denna öppna, ljusa,
festliga trapphall finnes icke mer en skugga
kvar av den seglivade svenska medeltiden,
vars trånga trappa uttryckte
misstänksamhet mot främlingar; denna
renässanstrappa vittnar om en ny social och
därför även en ny arkitektonisk kultur.
Det är närmast Simon de la Vallée
som i sina Riddarhusprojekt har äran
av att hava infört i Sverige denna nya
arkitektoniska princip, men det var sonen
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
