Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Stockholms musikliv. Några synpunkter. Av Ture Rangström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fot. C, G, Rosenberg.
Stockholms Ko ns e r t hus
Från Stockholms musikliv
Några synpunkter
Av Ture R an g ström
ET ÄR TVÅ historiska
händelser som i år kasta ljus över
Stockholms offentliga musikliv,
och båda ge anledning till
reflexioner över detta musiklivs art och växt.
Hovkapellets 400-årsjubileum var icke bara
en festtilldragelse, ett dekorativt tillfälle
utan djupare innebörd, och invigningen av
Stockholms Konserthus blir det ännu mindre.
Det är forntid, nutid och framtid som
mötas i dessa kulturella händelser, av vilka
den ena helgades minnet och den andra
viges till förhoppningen. Hovkapellets
minnesfest, som här knappast kräver någon
detaljerad skildring, var en hyllning åt
gångna seklers verk och den levande
musikaliska tradition, som därav skapats. Vad
svensk tonkonst ägt av förnämlig kraft och
ande har ju alltid varit intimt förenat
med Hovkapellets insats i vår odlings
historia; våra främsta musiker ha verkat
där, och den imponerande konstnärliga
arbetsgaranti, som är förbunden med
institutionens namn, har också vuxit sig
rotfast in i det allmänna medvetandet.
Det är denna kulturella tradition som
till slut även skall komma verksamheten
inom Stockholms Konserthus till godo.
Och därmed äro vi framme vid frågan om
den dominerande ställning, som orkester-
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
