- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
260

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Petrus de Dacias helgonbiografi. Av Harald Schiller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Harald Schiller

inbillningens uppenbarelser; när varje
ord, varje tecken och allt, som uppstår
och går under, förstummas, ,•—- — när
Han ensam talar, icke genom tingen,
utan genom sig själv, så att vi höra Hans
ord icke genom människors tunga eller
genom änglars stämma, icke genom
skyns tordön eller genom liknelsens gåta;
om vi hörde Honom själv, Honom, som
vi älska i dessa ting, hörde Honom
själv utan dessa ting, liksom vi nu tråna
uppåt och på tankens ilande flykt beröra
den eviga, upphöjda visdomen; och om
denna enda syn ryckte bort, tog upp och
försänkte åskådaren i sin inre glädje,
så att det eviga livet var liksom detta
ögonblick av saligt åskådande, som vi
sucka efter — månne icke detta skulle
vara uppfyllelsen av ordet: Gå in i din
Herres glädje?» —

Bernhard av Clairvaux åter tar det
sista och viktigaste steget till denna
mystiks fullkomning. Med honom blir
mystiken en Kristi lidandes mystik. För
att bli delaktig av det högsta, av Kristus
själv, måste man bliva lik Kristus, ikläda
sig den lidande Herrens skepnad. Ty i
lidandet ligger Kristi sanna natur, det
som är oss närmast. Den upphöjelse,
som ligger i att bliva förenad med den
Korsfäste, kan vinnas redan här på
jorden. — —- »Det finnes en plats där
man kan se Gud såsom den i sanning
vilande och varande; en plats där Han
är varken domare eller lärare utan
brudgum; en plats som för mig åtminstone
(huru det är för andra, vet jag icke), är
såsom en brudkammare, om det är mig
tillåtet att träda ditin. Men, ack,
sällsynt är den stunden och kort dess
varaktighet.» — — Detta är mystik som
tagit sista steget och blivit förälskelse.
Kärleken äger för Bernhard fyra stadier.
Det första stadiet är kärleken till sig
själv. Kärleken till en annan människa
finnes då endast med tanke på en själv.

Det andra kännetecknas av kärleken till
Gud men fortfarande med tanke på egna
fördelar. I det tredje skedet, där
erfarenheten av Herrens ljuvlighet tillkommit,
älskar man Gud för hans egen skull.
Och det fjärde och högsta är, då själen
rusig av kärlek till Gud glömmer sig själv
och helt uppgår i Honom. »Ty att
förlora sig själv, att bliva liksom den som
icke är, att överhuvud icke hava någon
känsla av sig själv, att förinta och
utplåna sig själv — detta är himmelsk
och icke jordisk kärlek.» — Detta är
den lön, som förunnas den trogne:
kyssen på brudgummens läppar, det
jordiska äktenskapets himmelska
motsvarighet (copula spiritualis). —•

Härtill kommer i den Bernhardinska
mystiken det rent subjektivas
genombrott. Han talar för sig ensam. Han
tillfogar ett helt personligt: »Mihi quidem,
nam de aliis nescio».

Den från platonismen stammande
kon-templativa religiositeten sattes i system
av den helige Bernhards vän Hugo av
S. Victor. För denne består saligheten
i skådande av, i överjordisk enhet med
Guds väsen, »fruitio Dei». När
fromheten och Jesusbetraktelsen ingå förening,
blir det ett umgänge med Kristus såsom
själens brudgum. Hugo bestämde det
för mystiken viktiga schemat: cogitatio,
meditatio och contemplatio samt gjorde
en del för framtiden avgörande
bestämmelser angående tron såsom varande
icke blott cognitio, kunskap, utan
framför allt afifectus, det troende sinnets
tillstånd. På honom liksom på ett stort
flertal andra ha Bernhards utläggningar av
Höga Visan utövat ett mäktigt
inflytande. —

I de areopagitiskt-metafysiska
tankarna, brudtanken, lidandestanken och
självuppgivelsens tanke ligger hela
mystikens historia. Petrus de Dacias
helgonlegend överensstämmer till alla delar

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free