Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Johan Fredrik Höckert. Intryck från minnesutställningen. Av Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
He n r i k Co r ne li
i
Gudstjänst i ett lappkapell. Fransk litografi efter
oljemålningen i museet i Lille (1855).
Höckert själv var uttryckssättet, den
måleriska formgivningen det väsentliga.
Därför är det viktigt att veta, att han just
vid denna tid på en resa i Nederländerna
studerade Rembrandt, vilket tillika med
de intryck han i Paris fick genom Coutures
lärjungar verkade som en motvikt mot
det Delarocheska historieintresset.
Höckert var icke född till historiemålare, han
var en lyrisk kolorist. När hans eget
målartemperament får ta sig fritt uttryck
når han därför också högre än sina
samtida svenska kamrater. Aven i en tavla,
där färgen är så utomordentligt dämpad
som i »Luisellas död», i vilken Höckert
inlagt sin sorg efter den älskade
italienska modellen, är utförandet i högsta
grad måleriskt. Färgformen och
känslouttrycket äro hans mål. Detta röjer sig
mången gång t. o. m. i hans teckningar.
Från 1858 är Höckert huvudsakligen
bosatt i hemlandet. Han målar detta år
»Brudfärd på Hornavan» med en ljusare,
lättare kolorit än Lappmarksinteriörerna.
Men han vänder sig från den lappländska
kretsen till Dalarna och Delsbo. Nya
fält öppna sig för hans pensel, och hans
konst når nu sin storhetstid. Den serie
porträtt av allmogeflickor, som ser dagen
under de sju åren från 1858 till 1865,
höra till de koloristiska mästerverken i
vår konsthistoria Men han tar samtidigt
upp större uppgifter. Till utställningens
förtjänster hör att den visat oss den
annars i Utmelandsmonumentet
förvarade »Gustav Vasa räddas av Tomt
Matts hustru», en stort anlagd målning,
som dock är föga njutbar. Konstnären
har fastnat på historiemåleriets svåraste
klippor: det litterära innehållet samt
typiseringen. Man känner tydligt att den
stora duken icke är målad med samma
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
