Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den västgötska bronsåldersmantelns gåta löst. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur Norden
det kraftiga tyget, som mjukt viker
tillbaka mot tomma luften och låter
svärdsticket gå igenom flera flikar i taget.
Snitten äro oprecisa, tyget har tänjt sig,
då det saknade underlag. Till sist har
stöten fått ett fast motstånd, hålet i
manteln visar precisa kanter, vapnet har
skurit över både varp- och inslagstrådar
i lika antal: hugget tog i bärarens kropp,
först har det riktats bakifrån mot
vänstra skulderbladet, därpå har en sista stöt
inträngt i bröstet.
Några arbetare, som för husbehov
togo upp bränntorv i en mosshåla på
Gerumsbergets platå, råkade ofrivilligt
uppdaga denna förgätna tragedi
häromåret, då de under sitt arbete stötte på
något segt och fast, som ej ville giva
vika. Det var en stor, ovalt rundskuren
mantel av mörkt brungul färg, i vilken
ett antal hål efter stickvapen snart föllo
i ögonen.
Detta är corpus delicti. 3,500 år
senare framlägger antikvitetsakademien,
vars behörighet i kriminella spörsmål
eljest brukar inskränka sig till den
oskyldigaste vapenkunskap, en ståtlig
monografi, i vilken alla de gåtor äro lösta,
som arbetarna stodo rådvilla inför, då
de halade upp den sura manteln ur
mossvattnet.
Ingen romandetektiv skulle ha löst sin
uppgift mera glänsande än författarna
till denna monografi över ett gammalt
plagg, vars enda märklighet från början
syntes vara den tragiska kamp på liv
och död, varom det vittnade. De
frågor, som återstodo att lösa, voro dessa:
Varför och när hade manteln nedlagts i
mossen? I vilken tidsålders manliga
klädedräkt ingick detta plagg, och hur
hade det burits? Hur var tyget
komponerat, vävt och färgat, och hur såg
vävstolen ut, på vilken det vuxit fram?
Till synes oskyldiga frågor, såsom
den om tidpunkten för mantelns nedläg-
gande. Och dock torde den utredning
om detta spörsmål, som LENNART VON
POST här givit, för framtiden komma
att citeras som den stora och klassiska
mönsterpubliceringen av den nya
svenska metod för åldersbestämning i
mossar, till vilken den frejdade författaren
själv närmast är att anse som
upphovsmannen, nämligen den pollenanalytiska
metoden.
Denna nya, svenska
geologisk-biolo-giska landvinning, som i mångt bildar ett
motstycke till Gerard De Geers berömda
lervarvsräkning, är ett decennium
gammal men har redan hastigt slagit
igenom i världen, framför allt i Tyskland,
där den redan hunnit avsätta överdrifter.
I korthet går den ut därpå, att man
genom att analysera fram frömjölsantalet
för olika trädslag, i mån som det avsatt
sig i olika skikt i mossens lagerföljd,
kan för dessa olika skikt fastställa
beskaffenheten av den trädflora, som vid
tidpunkten för skiktets bildande fanns
vid mossens stränder. Denna
trädvegetation anger olika skiftningar i klimat,
värme- och nederbördsmängd,
grundvattensförhållanden o. s. v., vilket allt nu
ligger objektivt registrerat i mossarnas
pollendiagram. Från mosse till mosse
fortskrider nu denna svenska
pollenanalys, och under hand framväxer alltså
ett stort svenskt pollenspektrum, i vilket
årtusendena av vår svenska jords
klimatologiska och floristiska historia ligga
arkiverade.
Genom att nu på fullt tidsbestämda
fornsaker i museerna, som upptagits ur
mossar, skrapa fram invändningsfria prov
på mossjorden, som kan gömmas i veck
och håligheter m. m., samt genom
direktstudier å nyfunna fornsaker i
mossarna kan man för olika partier av
detta fortlöpande svenska pollendiagram få.
fullt skarpa arkeologiska dateringar, med
hjälp av vilka sedan i sin tur nya fynd^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
