- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
368

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vitalisminnen från Husby-Oppunda. Av Nils Holm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nom med böcker och visade honom på
flera sätt stor välvilja. Då den unge
Sjöberg 1814 avreste till Uppsala akademi,
fick han av prosten Lundgren en
reskassa på 50 riksdaler, och längre fram
bekostade denne tryckningen av hans
exercitiedisputation. Även i prosten
Lundgrens son, Adolf Lundgren d. y., under
många år faderns biträde i ämbetet och
senare hans efterträdare, synes Erik
Sjöberg ha ägt en faderlig vän, som bistod
honom med råd och dåd. Sjöbergs
föräldrar hade icke långt efter sonens
intagande i Strängnäs skola flyttat från
Trosa till Stigtomta. Där dog hans far
1810, och efter det modern blivit änka
synes det redan förut påbörjade
närmandet mellan henne och hennes släkt
ha lett till en fullständig försoning. Efter
mannens död bodde änkan Sjöberg kvar
på det av honom förut brukade,
Brolingska släkten tillhöriga hemmanet
Björketorp i Stigtomta socken; ett par år
hade hon dock sitt hem i Svärta.
Vitalis, som alltid visade sin mor den
innerligaste ömhet, företog, så länge hon levde,
regelbundna sommarvandringar till
Sörmland för att besöka den gamla. Den
långa vägen från Uppsala tillryggalades
vanligen till fots, ej av en excentrisk
förkärlek för detta sätt att färdas, utan
helt enkelt därför att den stackars fattige
skalden ej hade råd till något annat.
Det blev sällan något över till
skjutspenningar. Däremot berättar Geijer, att
denne son, som själv levde i sådant
armod, icke underlät att dela sina små
tillgångar med den fattiga modern. Då
hon gick bort, kände han sig alltmer
ensam i en tillvaro, som för honom haft
så få glädjeämnen. Vitalis’ mor dog den
24 april 1823 under ett besök i
Husby-Oppunda prästgård. Där hade Vitalis
själv alltid hälsat på under de föregående
årens strövtåg i hembygden. Han kom nu
inte dit förr än sommaren 1825, då resan,
av honom själv beskriven i ett otryckt,
ännu bevarat brev, i första hand blev
en vallfärd till den älskade moderns grav
i Husby. I prästgården träffade Vitalis
sin yngsta syster Eva Kristina (f. 1804),
som där vid denna tid synes ha haft en
tjänarinnas ställning. Hon blev ej långt
därefter gift med drängen i prästgården
Adolf Persson och överlevde brodern
blott ett år. I detta sammanhang må
nämnas, att Vitalis äldsta syster Anna
Ulrika (f. 1797) var gift med
fjärdingsmannen Olof Sandström och bosatt vid
Stensjö i St. Malms socken. Denna äldre
syster till skalden levde ännu 1873, då
C. A. Forselius utgav sista upplagan av
Vitalis’ samlade skrifter. Den åldrige
prosten Lundgren, som »tjänat ut fyra
komministrar och levat under sex
konungars tid», överlevde även sin
skyddsling skalden. Efter flyttningen till
Stockholm på nyåret 1827 förvärrades Vitalis’
bröstsjukdom, och tidigt på morgonen
den 4 mars 1828 slocknade på
Serafimerlasarettet detta liv, som mer än de
flesta varit en kamp från början allt
intill slutet. Tre veckor senare, den 24
mars, dog prosten Lundgren, då över
93 år gammal och senior bland
Skandinaviens prästerskap. »En lång levnad,
präglad av allvarlig, redbar och
kärleksfull verksamhet, en hälsosam föresyn i
allt samt en fridfull, solbelyst ålderdom»
— så lyder herdaminnets eftermäle. Av
d:r Lundgren finnes en silhuett från
1793, infattad i oval guldram. En
självbiografi i handskrift, som han efterlämnat,
förvaras också av hans ättlingar. Ännu
ett intressant minne från det gamla
Lundgrenska prästhemmet utgör en
handskriven »Wisbok» i två band, som en
gång tillhört d:r Lundgren själv och
efter honom hans yngsta dotter Ulrika
Sofia Lundgren (f. 1775 † ogift 1856),
vars namn (Ulrique Lundgren) läses å
första bandets försättsblad. Denna vis-

368

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 04:08:27 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1926/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free