- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
396

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Rörstrand 1726—1926. Några konturer. Av Arvid Bæckström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arvid Baeckström

Tallrik av fajans.
Dekorerad med nordstjärnan m. m. i blå
camaïeu och med rik sopra bianco å brädden;
signerad >>Rör 65 f. S.>> (Joakim Silfverskog.)
I Nordiska Museet.

lätt hand; vidare Carl Herwegher, Jacob
Örn och Henrik Sten, förutom flera av
förra periodens ännu verksamma mästare.

Konkurrensen med Marieberg framtvang att »Stockholm» i signeringen från och med 1761—62 utbyttes mot
»Rörstrand,» »Rörst.» eller »R.»; några övergångsår från 1758 signerades ofta både med »Stockholm» och »Rörstrand». Efter 1773 tycks bruket att signera ha upphört — om av vårdslöshet, misstro till
varans värde eller annan orsak, det vet man ej. Själva det skapande intresset började i varje fall att slappna, och in på 1780-talet började man tröttna såväl på allt det brokigt mångfärgade som på
de tryckta tuschmönstren. Den emaljerade fajansens möjligheter voro tillsvidare liksom förbrukade, d. v. s. just så mycket av dem som tidslynnet kunnat tillgodogöra sig; och man hade redan börjat gripa efter ett nytt material med andra tillverknings- och avsättningsmöjligheter.

Rörstrands 1700-talsfajanser, fabrikens
första bedrift, skaffade sig i en viss
konkurrens med andra material: trä, tenn,

porslin (främst det ostindiska) och silver,
redan på sin tid en aktad ställning både
inom och utom Sverige. Enligt
utvecklingens lagar sjönko de i värde under
närmast följande generationer. Geijer är
i början av 1800-talet allvarligt
bekymrad för hur han, ej i städerna, utan med
hjälp av porslinsförare långt ut i
landsorterna, skall kunna bli av med restlager
av »gammalt Rörstrands- och
Mariebergs-porslin». Hur gärna hade man ej velat
hjälpa honom! Först efter 1800-talets
mitt kom, främst tack vare G. H. Stråles
varma intresse, en renässans i
uppfattningen av Rörstrandsfajanserna, och 1871
skrev den österrikiske museimannen Jacob
v. Falke: »Die schwedischen Fayencen
des achtzehnten Jahrhunderts stehen auf
gleicher Höhe neben allen anderen jener
Zeit.» Sedan dess har förståelsen och
beundran för dessa Rörstrandsprodukter
varit i sakta men ständigt stigande.

Också om Rörstrands
1800-talstillverk-ningar efter dess glänsande fajansskede
måste jag yttra mig synnerligen
summariskt. Dessa tillverkningar äro litet,
delvis orättvist litet, studerade. Då man
för 1700-talsföremålen genom
signeringarna oftast fick hjälp med både år och
dag för tillverkningen, kan man inför
1880-talspjeser ofta stå villrådig om
decenniet för deras tillkomst, utan att av
den knappa, inpressade fabrikssignaturen
få någon vägledning. Den grundläggande
vägen här måste vara att taga fasta på
de etapper, då det sker några större
tekniska förändringar vid fabriken. De
illustrerade kataloger, som från omkring
1850 sporadiskt utkommit giva
naturligtvis också förträffliga fixpunkter för
kännedomen om vissa typers
uppträdande vare sig det gäller form eller dekor.

I England hade man sedan 1600-talets
slut ivrigt sysslat med att förbättra
lerkärlstillverkningen. Staffordshirefabriker-na gingo här i spetsen. Sedan man där

396

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free