Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 / 401 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Rörstrand 1726—1926. Några konturer. Av Arvid Bæckström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rörstrand 1726—1926

Tallrik av s. k. engelskt flintporslin. Dekor i svart tryck; signerad »H Rörstrand O» (inpressat); tillverkad pd 1840-talet? Tillhör Rörstrands samling.

Tallrik av flintporslin. Dekor i rosa, gult, terra, grönt och gråblått; mittbilden med blekingeflickan ur »Ett år i Sverige»; tillverkad vid Rörstrand på 1850-talet? Tillhör civilingeniör A. Löfgren, Stockholm.

färger och odekorerade. Att säkert skilja ut dessa från Mariebergs och de skickligare kakelsugnsmakarnas ugnar är emellertid ett svårt problem. Att kakelsugnstillverkningen på Rörstrand helt legat nere under flintporslinets tid fram emot 1800-talets mitt, synes troligt, men är ej tillfullo bevisat. 1857 förde i varje fall Rörstrand ut i marknaden en ny, av Almström patenterad kakelugnstyp av vit, eldfast lera med genomskinlig glasyr, och från 1870-talets början tillverkades de då så gouterade majolikaspisarna. Man förstår så gott den vid denna tid i fabrikens priskuranter ofta förekommande rubriken »praktkakelugnar». Hela denna produktionsgren har efter 1908 gått betydligt tillbaka — främst tack vare värmeledningarnas införande.

Att tillverkningarna i sin helhet från denna period vunno sin tids beundran, framgår bl. a. av alla de pris och utmärkelser de ofta tillerkändes, från och med 1857 på svenska, från och med 1867 på utländska utställningar.

Intill 1860-talets mitt hade Rörstrands 1800-talsproduktion i betydande utsträckning skett i mer eller mindre nära anslutning till utländska, särskilt engelska förebilder, men vid denna tidpunkt började former och mönster återupptagas från fabrikens konstnärligt så högt stående 1700-tal, liksom det nu började bli vanligt att anställa skickliga mönsterritare och anlita framstående konstnärer för att söka sig fram på mera självständiga vägar.

Rörstrand har också gjort sin insats i de senaste 10 årens allvarliga strävanden att skapa vad som med ett slagord döpts till »vackrare vardagsvaror». Ehuru ledningen säkert har all anledning att instämma i vad en Rörstrandsdirektör skrev för snart 80 år sedan: »Rörstrands förvaltning är ingen roman. Den fordrar erfarenhet och öppna ögon samt god kredit och icke litet energi.»

* * *

Göteborgs-Rörstrand kommer, det har man all anledning att hoppas, att föra det gamla verkets runor med den äran. Men

401

26 — Ord och Bild, 35:e årg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>