- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
421

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Paul Gauguin. Av Klas Fåhræus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paul Gaiiguin

D’ oii v e n o n s-n o u s, que s o mm e s-n o u s, oü allons-nous?
Tahiti 189J. Högra hälften.
Tillhör skeppsredar en J. B. Stang i Oslo.

och en halv meter höga kompositionen
tillkom utan förberedande skisser som
en spontan eruption ur hans glödande
inre — en ur fantasiens hav uppskjutande
vulkanö, formad av naturens egen rytmik.

Tavlan är målad som en gobeläng och
bör som sådan njutas med dess
motsättning mellan varma och kyliga färger.
Orange för de nakna gestalter, som fylla
förgrunden — veronesegrönt och ett
sagolikt skimrande blått för skogspartiet
i bakgrunden — och mellan dem ett
bälte av rosa, som — än nedstämt i
dovare undertoner, än stigande i ett
rosenskimmer kring två romantiska
drömgestalter — smyger likt ett kärleksdrucket
violinsolo genom en orkester med pukor
stämda i moll.

Vad teckningen beträffar visar den på
ingen punkt den akademiska
korrekthetens oangriplighet men så mycket mera
av en naivt flödande och i hög grad
suggestiv rytmik. Beundransvärd är i

synnerhet den panterlika mjukheten i
rörelsen hos en yngling, som, sträckande
sig upp för att plocka en frukt, lik en
central pelare uppbär kompositionen, på
ett lägre horisontalplan understödd av
några sittande figurer, som sinnebilda
ungdom och ålderdom i förening.

Efter dess fullbordande värdesatte
Gauguin tavlan som det bästa arbete han
utfört. Och eftervärlden jävar icke hans
dom. Hade endast detta verk från hans
Tahitivistelse bevarats, förtjänade det att
vördas likt en på stranden uppkastad
Venustorso av en antikens mästare.

De sex år, som återstodo av den
landsflyktige konstnärens liv, verka, när
vi dechiffrera dem i hans efterlämnade
brev, som ett ständigt växande register
av vedervärdigheter, i det han till sist,
för att icke svälta ihjäl, måste ta
anställning som skrivare med sex francs
om dagen i den hatade kolonialtjänsten.

465

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free