Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Isak Gustaf Clason. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephs on
solida utförandet av hans verk, präglar
egendomligt nog ofta icke deras rent
konstnärliga uttrycksform. Här följer han
sin andra regel om fantasiens rätt, och
vissa alster av hans hand stå så
främmande för ändamål och situation, att det
är blott med starka förbehåll deras
mästare kan benämnas realist. Det
framgår redan i hans strandvägsbygge
Bün-sowska huset. Detta hyreshuskomplex
för ett stort antal bostadsvåningar är
format med utsökt skicklighet som ett
enda stort palats i Frangois I-stil,
flankerat av rundade hörntorn; det är i hela
sitt konstnärliga uttryck en
monumental-anläggning av stora mått; det är
hyres-kvarteret, sett som furstligt slott.
Han byggde saluhallen på
Östermalmstorg i norditaliensk tegelstil; det
är kötthallen, sedd som romansk borg.
Han byggde på 8o-talets slut Norrlands
Nations hus i Upsala. Det blev ett
renässanspalats, ett magnifikt chateau med
sidensalonger för de rustika studenterna
från Piteå och med en förnäm loggia
mot den enkla Fyris. Han byggde på
90-talets början för en schweizisk
adelsfamilj ett palats vid Berzelii park i
Stockholm, Hallwylska huset; det blev
ett spanskt hus, en mästerlig bearbetning
av resestudierna, en diamant av fasthet
och ädel slipning, men utan någon
skönjbar stilförbindelse med verkligheten,
varken med byggherrens eller
byggnadsplatsens anor. Ragnar Östberg, som eljest
icke brukar ängslas för fantasiutflykter,
såg redan för 25 år sedan kritiskt på
denna sida i Clasons läggning, då han om
hans mäktiga och djupt genomstuderade
Tessinhus vid Skeppsbron för Städernas
Allmänna Brandstodsbolag nämnde att
»ändamålet affärshus alldeles
bortförvillats i en aristokratisk palatseffekt».
Men oavsett hur man värderar dessa
Clasonska grepp, de äro alltid dock av
det största intresse att känna för för
ståelsen av denna arkitekts egenart. Han
är icke endast rationalistisk och
förnufts-balanserad, han har det irrationella, ja,
varför icke, det romantiska, som väl
alltid finnes innerst hos varje man med
skapande fantasi, det är hos varje konstnär.
Men ännu en orsak torde hava bidragit
till denna egendomliga skiftning i den
Clasonska konståskådningen. I likhet med
sin samtid såg denne arkitekt
byggnadsverket helst som ett fristående konstverk,
ett personligt uttryck för ett
konstnärstemperament. Men däremot icke i samma
grad som en ny insats i en gammal
miljö, som en av situationen betingad
nyskapelse.
Det kan ligga något oorganiskt och
något rotlöst, något overkligt i denna
verklighetskonst, som visste allt om byggnaden
i och för sig, men föga om den mark,
på vilken den restes. Men med den
skarpblick för tidens växlande rörelser,
som Clason äger, har han även senare
skärskådat och genompejlat dessa
problem; den stora orientering över den
statliga byggnadsverksamheten i
huvudstaden, som han under senaste tid
fullbordat, är behärskad av en modern
stadsbyggnadsvilja. Den realistiska
konstnärsblicken har vidgat synfältet från det
enskilda huset till hela det bebyggda
samhället.
Den Clasonska arkitekturen är en
historisk realism, den söker i de mest skilda
tider och länder sitt stoff. Han har bland
mycket annat byggt italiensk renässans
—-Thaveniuska huset, fransk renässans —
Bünsowska huset, spanskt — Hallwylska
huset, holländskt — rådhuset i
Norrköping, hanseatiskt — telefonbyggnaden i
Warschau, palladianskt — centralbanken
på Gustaf Adolfs torg, tessinskt —
skeppsbrohuset, rococo — Rosenska
palatset. Men han har byggt kanske fram-
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
