Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Isak Gustaf Clason. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Josephs on
Adelsnäs slott. 1915—1921.
tryck från svensk barockstil i
stadsboningshus och herrgårdar. Särskilt detta
Adelsvärdska hus betygar med åskådlig
kraft Clasons inriktning. Ty det ligger helt
nära 1700-talsmiljön på Gustav
Adolfstorg och man skulle kunnat ifrågasätta
om icke ett fullföljande av Adelcrantz’
och Palmstedts franska klassicim här
hade varit det naturligaste. Men Clason
svärmade för stormaktstidens kraftfulla
palats, där de tunga murarna siras av
frodiga festonger och brytas av pittoreska
burspråk, och han reste en byggnad helt
modern i sin fria komposition, men med
kärna och must från svenskt 1600-tal.
Vid denna tid hade emellertid
konstnären sedan länge mottagit sitt största
uppdrag och begynt formandet av sitt
mäktigaste verk — Nordiska Museet.
Man torde kunna säga att aldrig
tillförne en byggnadsuppgift förekommit
i Sverige som ägt ett så klart fattat
nationellt syfte. Naturligtvis har under
seklens lopp mången byggnad murats för
ändamål av djup nationell natur. Men
med Nordiska . Museet krävdes första
gången i stor stil en svensk
programarkitektur, ett byggnadskonstverk som
skulle i syntetisk form förklara det
egenartat svenska. Hazelii grekisk-filosofiska
maning till svensken: Känn dig själv,
skulle här omsättas i arkitektonisk form
av gigantiska mått. Den bottenpejling
av det inhemska och det forna, som var
Hazelii syfte, skulle icke blott giva
kunskap om historien, men ledning för det
samtida och framtida skapandet. Med
Nordiska Museets byggnad skulle denna
anda visa sin livsduglighet för det
moderna livet. Hazelius skriver själv om
byggnaden att den skulle giva »en stark
och mäktig stämning och således i sin
mån verka fosterländskt väckande». Med
detta hus, som inneslöt den inhemska
fornkulturen, skulle även inom
arkitekturens konst den upprivna bryggan
återuppbyggas mellan forntid och nutid.
Men Hazelii svenska patos hade ett
460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
