Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska järnhanteringens historia
sammansluta sig för tillvaratagandet av
deras gemensamma intressen. Dessa
planer realiserades slutligen, då på förslag
till ständerna av den begåvade men
excentriske nationalekonomen Anders
Bachmansson, adlad Nordencrantz, år
1744 överenskommelser träffades mellan
de flesta järnbruksägare om
grundandet av en gemensam stiftelse. Denna
sammanslutning, som fick namnet
»Jern-contoiret» — man ville undvika ordet
kompani — fick sitt första reglemente
officiellt fastställt den 29 dec. 1747 av
konung Fredrik I och började sin
verksamhet 1748. Järnkontorets tillkomst
måste betraktas som ett praktiskt
uttryck för de nationalekonomiska och
näringspolitiska idéer, som särskilt under
1700-talets förra hälft livligt omfattades
i alla Europas kulturstater, och som med
ett gemensamt namn kallas
merkantilsystemet eller merkantilismen. Enligt
denna idérörelse lade man sig
framförallt vinn om att tillvarataga och utvinna
landets egna tillgångar av metaller.
Järnkontoret var från början uteslutande en
rent ekonomisk förening, ett slags
trust-bildning till näringens stöd. Kontoret
hjälpte bruken med att betala räntorna
på deras lån i Riksbanken, vilka
erhöllos mot hypotek av järn, och i nödfall
skulle det till och med själv uppköpa
järn för att hindra ogynnsamt prisfall.
För att erhålla nödigt start- och
rörelsekapital upptogs av de i kontoret
delaktiga brukens ägare dels en
introduktionsavgift, dels en årlig avgift, kallad
Jernkontorsdalern, vilken ännu erlägges.
Sedan fonderna med tiden tillväxt,
erhöllos medel att genom utvidgad
organisation kunna hjälpa näringen även
beträffande tekniska framsteg och bispringa
bruken med skickliga metallurger och
tekniker, med anslag till undersökningar,
till forskares utlandsresor o. s. v. Det
bistånd, som Järnkontoret under tidernas
lopp lämnat svensk järnindustri, är med
ett ord ovärderligt och kan icke ens
antydas här. Delägare i kontoret äro de
flesta bruk och järnverk, vilkas ägare
bilda den s. k. brukssocieteten, som till
styrelse utser ett antal fullmäktige.
Fonderna uppgå för närvarande till omkr.
10 milj. kronor. En av Järnkontorets
huvuduppgifter är alltjämt att bistå
delägarna vid behov med penninglån på
fördelaktiga villkor. Sedan 1902 drives
fullständig bankrörelse. I avsikt att i
tekniskt och vetenskapligt hänseende
befrämja järnhanteringens framåtskridande
anslår kontoret årligen betydande
summor till rön och försök, till underhåll
av bergsskolor, kolarskolor, tekniska
provningsanstalter och geologiska
undersökningar. Vidare utdelar det alltfort
stipendier och reseunderstöd till
studerande teknici och understöder
bergshistoriska forskningar. För det
sistnämnda ändamålet har den några år gamla
Prytziska fonden å 200,000 kr. varit ett
värdefullt ekonomiskt underlag. En över
5,000 blad omfattande bildsamling ställer
avbildningar över de gamla bruken till
forskares och intresserades tjänst.
Alltsedan 1817 utgiver Järnkontoret därjämte
en egen teknisk tidskrift av högt
anseende, »Jernkontorets Annaler», som är
världens äldsta existerande
bergsvetenskapliga tidskrift.
Järnkontoret utövade till att börja med
sin verksamhet i hyrda lokaler i
privathus. Egen byggnad fick det 1829, då
huset n:o 30 Stora Nygatan, som
dessförinnan tillhört Vetenskapsakademien,
inköptes. Där stannade kontoret till 1875,
då det kunde inflytta i den nuvarande
byggnaden vid Kungsträdgården.
Trakten kring Kungsträdgården har i alla
tider utgjort Stockholms förnämligaste
kvarter. Under 1800-talets mitt och
senare decennier byggdes i dessa trakter
ett flertal byggnader i den tidens karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
