- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
524

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sixten Rönnoiv

teristiska, men för en senare generation
icke alltid så tilltalande
murbruksarkitektur. Den vackraste nybyggnaden vid
torgets östra sida utmed
Kungsträdgårdsgatan var förvisso det av Fredrik
Wilhelm Scholander ritade
Barclayska-Wallenbergska huset, smakfullt i
ornering och proportioner. Strax intill
byggdes Dramatiska teatern av J. F. Åbom,
på motsatta sidan av Kungsträdgården
atelierbyggnaden av H. A. Törnqvist
o. s. v. Dessa byggnader äro numera
så gott som alla nedrivna och ersatta
av nutidens tunga bankpalats. Kvar står
emellertid ännu Järnkontorets hus, med
nummer 6, f. d. 4 Kungsträdgårdsgatan,
i hörnet av Arsenalsgatan. På tomtens
övre del hade förut ett vackert och väl
bibehållet 1600-talspalats haft sin plats,
det Tungelska huset, vilket nu 1874
tyvärr kom att helt försvinna, då tomten
röjdes till Järnkontorets och
Hypoteks-bankens nybyggnader. Till det nya huset
hade olika förslagsritningar uppgjorts av
flera då verkande arkitekter, såsom Ernst
Jacobsson, Joh. Erik Söderlund, den
ovannämnde Joh. Fredr. Åbom samt Axel
Frithiof Kumlien. Förslagen skilja
sig betydligt från varandra och belysa
tidens skiftande stilideal inom
arkitekturen. För en nutida bedömare
förefaller det som om Åbom var den som
mest praktiskt löste uppgiften. Axel
Kumliens förslag var däremot av
ståtligare verkan och rikare i dekoreringen,
och det blev även gillat och utfört.
Järnhanteringen hade efter det
tyskfranska kriget 1870—71 haft några
inkomstbringande år, och man ville ge
Järnkontoret en så gedigen lokal som
möjligt- Huset byggdes dyrt men
opraktiskt och trots kostnaderna i oäkta
material. Svensk arkitektur hade onekligen
vid denna tid att genomgå en
svaghetsperiod. Den rena, nyantika stilriktningen,
som under århundradets förra hälft givit

oss ett antal ståtliga byggnadsverk av
ädel resning, hade blommat ut, och det
var nu hyreskasernernas tid,
putsarkitekturens glansperiod, då husfasaderna
översvämmades av en mängd ornament
i allehanda oäkta material, som gips,
cement, zink etc. Nationell stilkänsla
saknades, och hänsyn till
ändamålsenlighet och gedigenhet vid byggandet fingo
stryka på foten för uppnående av billiga
ekonomiska fördelar. Bristen på egen
tidsstil ersattes av en förvirrande och
brokig eklekticism, som utan lämplig
hänsyn tog lån från en mängd historiska
arkitekturstilar, såsom gotik, italiensk och
fransk renässans m. fl.

Dock kan man icke neka till att
enstaka byggnadsverk av bestående värde
skapades, verk som trots tidens
skiftningar kunna ha något att säga även
våra dagars byggherrar. Bland sådana
ännu kvarstående relikt från en tid av
allmän smakförskämning intager
Järnkontorets hus vid Kungsträdgården ett
framstående rum, trots sin i våra ögon
rätt oansenliga storlek. Stilen är en rikt
utvecklad fransk renässans, väl närmast
Henri-deux-stil. Ett karakteristiskt drag
är takets branta fall och hörapartiets
utformning till paviljong genom
risalit-utskjutning i muren och genom den
polygonala takbildningen, som upplivas
av fönsterkupor (lucarner). Byggnaden
höjer sig i blott två huvudvåningar, av
vilka den övre, innehållande en rad
sammanträdesrum, dominerar exteriören
genom sin avsevärda höjd. Raden av de
ovanligt höga, rundbågade fönstren i
denna huvudvåning ger fasaden en
karaktär av på samma gång elegant, lätt
grandezza och vilande lugn. Den
harmoniska rytmiken med väl avvägda
proportioner ger hela byggnaden, oaktat den
obetydliga höjden, en spänstig resning,
som bildar en hälsosam kontrast mot
de massiva bankpalatsen i grannskapet.

524

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free