- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
535

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den svenska järnhanteringens historia

Up p s ät t nin g s m å t för
en Schedins rostugn.

modeller. En sådan var J. Schedins
rostugn; bild 14 återger
uppsättningsmålet. Förefintligheten av den i kransen
spettande figuren synes ur teknisk
synpunkt vara skäligen omotiverad. Denna
rostugn eldades först med ved, som av
bilden framgår, sedermera med kolstybb.
De svenska bruksteknikerna lade under
1800-talets förra hälft ned ett intensivt
arbete på att förbättra rostugnens
konstruktion, och en god lösning gavs
genom den Westmanska rostugnen, som
vi nedan återkomma till. Den rostade
malmen sönderslogs, bokades, under
1700-talet på olika sätt: ännu förekom
väl den gamla, ovan avbildade
hand-bokningen, men malmen blev lättare
bokad med hjälp av en vattendriven
skafthammare, liknande
stångjärnsham-rarna (bild 15), eller med ett likaledes
vattendrivet stamp verk (bild 16).
Malmstyckena lades i det senare fallet i en
bokarkista och krossades av en rad
järnskodda stampar, som lyftes i en viss
ordning medelst lyftkammar, fastsatta
på den roterande vattenhjulsaxeln.
Sådana stampverk användes ofta också
till stampning av järnhaltig
masugnsslagg, av vilken man efter finstampning
och vattensköljning fick kvar järnkornen.
— Masugnsväsendet hade, liksom
bruksrörelsen i allmänhet, en tid av rik
blomstring och utveckling under 1700-talet
och 1800-talets början. Överallt vid bäc-

ij. Hammarverk för
krossande av rostad malm.

karna i Bergslagen uppbyggdes av
bergsmän och brukspatroner nya hyttor och
moderniserades de gamla. Ar 1734 fanns,
enligt Swedenborg, icke mindre än 362
masugnar i drift i Sverige; till
jämförelse må nämnas, att år 1925 funnos
128 stycken. De gamla
mulltimmers-hyttorna användes mest av bergsmännen,
under det att vid de större bruken
förekom en av vallonerna införd masugnstyp,
helt och hållet av sten. Man började
vid tiden omkring 1800 utöva en
starkare kontroll över åtgången av kol och
malm och installerade i sådant syfte en
malmvåg uppe på kransen (bild 17). De
vid blåsningen bildade heta
masugnsgaserna kommo till användning vid
upphettandet av den här på kransen till
vänster stående varmapparaten. Den
från ryggen sedde ynglingen öppnar en
av de för de inneliggande rörens
sot-ning nödvändiga luckorna. I
varmapparaten uppvärmdes blästerluften till vann-

er <5. Bokverk med
stampning av rostad malm.

535

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free