Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska järnhanteringens historia
23. Interiör från ett krossverk.
bränngaserna från masugnen. Längst ned
äro de större uttagsgluggarna, genom
vilka de rostade malmstyckena uttagas.
Rostugnshuset uppfördes invid
masugnen antingen sammanbyggt med denna
eller som fri byggnad. Hyttekomplexen
bildade med sina kring den tornliknande
masugnskroppen samlade
byggnadsmassor en säregen arkitektonisk bild av
kubistisk karaktär, som gav ett vackert
inslag i bergslagsnaturen. Masugnarna
fingo sin konstruktion förbättrad på
många punkter under 1800-talet, särskilt
på 1830-talet. Användningen av i
varmapparater förvärmd bläster, av kraftiga,
vattendrivna blåsmaskiner samt av
malmvågar på kransen och mekaniska spel
för malmens och kolens uppfordring voro
några sådana förbättringar. Själva
ugnspipan fick högre, kraftigare resning och
gjordes av eldfast tegel. Bilden 25
framställer ett tackjärnsutslag varvid
järnet får rinna ur utslagshålet över
»järngatan» ned i en skänk, som är upphängd
i en kätting till en svängkran och
manövreras av gossen till höger. Muren över
utslagsbröstet uppbäres av några
»bördjärn». Utanför ugnsmuren stå att par
refflade kolonner, ett originellt smådrag,
som visar att konstnären troligen haft
Björndammens masugn i Södermanland
i tankarna; där förekomma nämligen två
rader murade kolonner, som uppbära
kransvåningen. I vanliga fall rann
tackjärnet genom en ränna ned i sanden
framför ugnsöppningen och fick där stelna
till tackor i fyrkantiga, gjutna järnformar,
»kokiller». Men här tömmes det i en
skänk med hänsyn till den vidare
behandlingen i bessemerverket.
Smidesprocesserna genomgingo under
1800-talets lopp en så mäktig,
revolutionerande utveckling, att järnindustrien
härigenom fick en helt annan karaktär och
helt andra driftförhållanden än den förut
haft. De tekniska nyheterna följde slag
i slag, och det var särskilt i England
som de utexperimenterades och först kom-
24. Nedre delen av en Westmans rostugn.
539
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
