Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Hettiterna. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bror Olssön
med en fjärde stormakt i forntidens
Orient, hettiterriket i Mindre Asien.
Detta rike eller snarare folk var oss
emellertid icke förut alldeles obekant,
men vår kunskap därom var ytterligt
fragmentarisk och torftig. Den härrörde
förnämligast från tre källor, nämligen
Gamla Testamentet, Tell ei
Amarna-arkivet i Egypten och babyloniska
urkunder.
I första Moseboks tjugotredje kapitel
berättas det, att Abraham av hettitern
Ephron köper ett gravställe åt Sara, och
i första Mosebok uppräknas hettiterna
bland Kanaans förisraelitiska innevånare.
Allmännast bekant torde vara, att
Davids hövitsman Uria, till vars hustru
Batseba David fattade en så ödesdiger
kärlek, var en hettit (2. Samuelsbok
kap. 11).
Något mera veta vi om hettiterna av
de nämnda egyptiska och babyloniska
källorna. Egyptiska faraoner från i5:e—
I3:e århundradena före Kristus förtälja
om förbittrade strider med Cheta, som
hettiterna hette på egyptiska, och
babyloniska inskrifter veta att förtälja om
Chatti, det babyloniska namnet på
ifrågavarande folk. Av dessa underrättelser
slöt man, att det måste ha existerat ett
stort hettiterrike, vilket man emellertid
förlade till Norra Syrien.
Om babylonier, egypter och assyrer
ha de klassiska skriftställarna mycket att
meddela, men icke ens namnet hettiter
finnes bevarat i den klassiska
litteraturen. Så fullständigt hade spåren efter
detta, som vi skola se, en gång mäktiga
folk utplånats, att greker och romare
icke kände det ens till namnet. Detta
förklaras emellertid därav, att det
försvunnit från den historiska skådeplatsen,
innan ännu de klassiska folken gjort sitt
inträde i historien, så långt den skildras
av antika historieskrivare.
Sedan 1870-talet blevo inskrifter i en
K lipp r e li ef. Gudaprocession-. Omkr. 1300 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
