- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiofemte årgången. 1926 /
585

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Hettiterna. Av Bror Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hettiterna

I framställningen av det mänskliga ligger
framför allt den hettitiska konstens svaga
sida. Man märker en påfallande tafatthet
och hjälplöshet uti att framställa
mänskliga drag; de sakna i regel uttryck för
själ. Däremot har denna konst, som den
orientaliska överhuvud, sin styrka i
djurframställningen. Lika livlösa och
schematiska som människorna verka, lika
levande och uttrycksfulla äro djuren
framställda. Hittills har man ansett egypterna
som skapare av blandningsväsendena av
djur och människor, men man kan nu
uppställa det problemet, om fastmer icke
hettiterna hava skapat sfinxen och
gudagestalterna med djurhuvuden. Omdömet,
som man på något håll fällt, att den
hettitiska konsten till största delen icke
höjer sig över hantverkets nivå, torde
icke vara fullt rättvist. Visserligen är vår
kunskap om denna konst mycket ringa,
men det vill synas som om hettiterna
skapat åtskilligt av högt konstnärligt
värde. I vilken utsträckning denna
förmodan är riktig, skola kommande
forskningar visa.

Det återstår att nämna några ord om
en synnerligen intressant och vittgående
fråga, varom emellertid diskussionen i
lärda kretsar ännu pågår som livligast.
Man kunde ju vänta sig att finna spår
av det grekiska folket i urkunderna från
Bogazköi. Sådana tror sig E. Forrer ha
funnit, och hans antaganden förefalla
ganska sannolika. I en text, som skildrar
händelser, vilka falla mellan 1337 och
omkring 1312, berättas det, att
hettiter-konungen Mursilis företager ett fälttåg
och tränger fram till Millawanda
(=Mi-lyas, nuvarande Mili) och där
underhandlar med konungen av Ahhijawa,
Tawag(a)-lawas. Forrer anser, att Ahhijawa
uppkommit ur Ahhajawa, ’A%aißa (Achaja)
och att Tawag(a)lawas är identiskt med
’Ers f oxXé’F rjc, Eteokles. I samma text
nämnes Tawag(a)lawas, konung av Ajawalas,

B as altp e l ar e. Körningen av
Sam a l, följd av en tjänare.
Omkr. 850 f. Kr.

vilken senare form Forrer sammanställer
med siVfolog.

Mursilis nämner Tawag(a)lawas sin
broder, vilket plägar vara fallet endast med
konungarna i Egypten, Babylonien och
Assyrien. Man kan därför antaga, att
Tawag(a)lawas varit konung i ett
betydande rike, när han tituleras på samma
sätt som de tre nämnda konungarna.
Forrer synes därför ha goda skäl för sitt
antagande, att Tawag(a)lawas rike icke
kan sökas i någon obetydlig kustremsa
i Mindre Asien, utan också måste lia
omfattat länder på andra sidan havet,
d. v. s. även Grekland.

Ett annat namn, som förekommer i
de hettitiska texterna, Aleksandos, har
man velat identifiera med
Alexandros-Paris i den trojanska sagan, och slutligen

S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1926/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free